”388 Arletta Avenue” är inte en film för alla. Men för de som har tålamodet och viljan att uppleva något annorlunda finns det en minst sagt originell upplevelse att finna inom filmens annars rätt blygsamma ramar. Utan att falla tillbaks på jump scares och skrämmande musik har man här lyckats…
”The Bay” är både genomtänkt, välavvägd och lyckas också vara riktigt tankeväckande i sin spjutvassa miljömedvetna samhällskritik.
Ta Mej i Dalen är en film som verkligen inte är för alla. De som ger sig in på det här vet troligen i förväg vad som väntar, och huruvida den funkar på den nivån låter jag vara osagt. För den nyfikne bjuds man på 75 minuters lantsex tonsatt av…
”Jag en markis” är en av de där obskyra rullarna som är obskyr av en orsak.
Galtmannen är en scifiroman som skildrar en dystopisk samtid, men som tyvärr inte lyckas hela vägen fram. Bäst är de medföljande novellerna, som visar på en författartalang som anas.
Det är få som har en sådan respekt och förståelse för H.P Lovecrafts livsverk som gänget bakom Dark Adventure Radio Theatre. Få skulle klarat av att skriva om ett så älskat verk och få det att verka så naturligt och självklart som H.P Lovecraft Historical Society lyckats göra. Precis som…
Jag känner mig trots starka skådespelarinsatser med andra ord rejält otillfredsställd. För några år sedan hyllades Oren Moverman för antikrigsfilmen ”The Messenger”. Den gången var även jag rejält imponerad. Med ”Rampart” tog sig dock Moverman vatten över huvudet.
50-talets science fiction-filmer var länge svåra att ta på allvar. Med gorillor i rymdhjälmar, vindögda konmonster och jättelika gamar från yttre rymden var det kanske inte så konstigt. Att de alla sen använde sig av samma återanvända och klichéartade dialoger gjorde förstås inte saken bättre. Men det fanns en film…
Betyget för vemodiga ”Small Town Murder Songs” är godkänt, men jag kan inte låta bli att undra varför Glass-Donnelly nöjer sig med endast en liten ballad när han lika gärna kunde ha komponerat en praktfylld fullängdare.
En betydligt bättre idé än att se detta misslyckade försök till retrodoftande skräck är att leta sig tillbaka i tiden och se de filmer som faktiskt gjordes på 70/80-talet, eller förslagsvis slå på en film av Ti West, någon som faktiskt behärskar att göra film av det här slaget. I…