I sexkomedin ”The Cheerleaders” får vi följa ett gäng hejaklacksledare som mer än någonsin gillar sex, vilket leder till en smått prekär situation. En handlingsmässigt tunn film som har nötts av tidens tand, men som ändå på något sätt är småcharmig i sin korkade ton.
Den franska regissören Jean Rollin (1938-2010) är känd för sina ytterst stilmedvetna genrefilmer. Rollin hade en fascination, kanske kan man kalla det en fixering, vid vampyrer och regisserade ett tjugotal filmer i vampyrgenren. Under 1970-talet ville Rollins filmbolag att han även skulle regissera renodlade softcore-filmer för att få in lite…
En 16 mm-kamera och ett fåtal skådisar i en stuga ute i skogen. Nej det är inte Sam Raimis ”Evil Dead” (1981) vi pratar om utan den engelska skräckfilmen ”Dont Let Him In” av Kelly Smith. Några gamla dödsböcker eller demoner blir det heller inte tal om. Nej i sedvanlig…
I den tredje delen i ”Hostel”-serien är handlingen förlagd till Las Vegas, där huvudpersonerna stöter på de sadistiska typerna som gillar att tortera folk för nöjes skull. Tyvärr är filmen i sig ren tortyr för tittaren, och faller platt på alla punkter.
Nuförtiden är det ofta med en viss tveksamhet jag ställer mig när det snack jag hört kring en ny film är om just dess chockvärde, och det var med en smula skepticism jag tog mig till att titta på Lucky McKee’s nya film ”The Woman”. Överraskande nog fick jag istället…
”Confession of Pain” ställer sig i raden av hårda snutrullar från Hong Kong. Den är inte direkt dålig men tämligen medioker. Filmen är dock sevärd på grund av Andrew Laus snygga foto och Tony Leungs stabila skådespelarinsatts. Men mycket mer än så är det inte
Med en titel som ”The Man With the Severed Head” är det svårt att inte låta tankarna vandra iväg till vissa av femtiotalets science-fictionklassiker, som ”The Brain that Wouldn’t Die” och ”Colossus of New York”. Man gör sig dock en rejäl otjänst om man bygger upp förhoppningar om att denna…
Alla vänner av skräckfilm vet vem Steve Miner är. Producenten bakom den första ”Friday the 13th (1980)” som sedan även regisserade del två och tre i serien. Men Miner har även varit inblandad i en hel del annat, och då både bra och dåligt. Ett exempel när resultatet blivit riktigt…
Trots att ”Försvunnen” inte riktigt håller vad den från början utlovar så tycker jag den är klart sevärd, inte minst för Kjell Bergqvists rolltolkning som iskall psykopat.
I ”Open House” tvingas en kvinna ta upp kampen mot ett par psykopater som invaderar hennes hem. Det utvecklas till en kamp på liv och död, tyvärr i en film som lider av att upprepa saker man tidigare sett, och som inte bjuder på något nytt under solen alls.