Meny Stäng

Bong of the Dead (2011)

Bong of the Dead
Komedi, 2011, Kanada
Regi: Thomas Newman
Medverkande: Mark Wynn, Jy Harris, Simone Bailly m.fl.
Distributör: Njutafilms
Finns på svensk DVD från 2012-02-01
— — —

Marknadsföringen kring Bong of the Dead (2011) trycker hårt på det tuffa jobb regissören Thomas Newman har lagt på att förverkliga sin dröm, trots en mycket knapp budget på 5 000 dollar. Newman har personligen stått för manus, regi, produktion, klippning, foto, musik och postproduktion. Det kan knappast sägas vara någonting unikt i amatör-/lågbudgetfilmsvärlden, men att medvetet presentera sig som en underdog i branschen just därför är desto ovanligare. Greppet är inte helt dumt, då åtminstone jag är betydligt mer förlåtande mot en film man vet har gjorts med mer kärlek än budget.

En titel som Bong of the Dead utlovar marijuana, zombies och dumheter. Det är också ungefär vad vi får. Ett meteorregn över jorden har förvandlat större delen av mänskligheten till zombies. Två överlevare, Tommy (Jy Harris) och Edwin (Mark Wynn) spenderar dagarna med att röka ohyggliga mängder gräs. Edwin, som är den minst korkade av de två, upptäcker en dag att det går att odla extremt potent och snabbväxande marijuana om man tillsätter passerad zombie-hjärna till växterna. Dessvärre får de snart slut på zombie-extrakt, och de tvingas ge sig ut på zombiejakt. På vägen slår de sällskap med hårdingen Leah (Simone Bailly), och tvingas möta en talför zombie med ambitionen att samla de levande döda i en stor armé, för att en gång för alla utplåna de levande.

Det ska sägas att jag inte var särskilt exalterad över den här filmen i förväg. Stoner-filmer brukar verkligen inte vara min kopp te, och jag anser att ”zom com” enbart funkade på 80-talet. Tyvärr måste jag också säga att mina förväntningar, eller snarare brist på förväntningar, införlivades. Zombie-elementen i Bong of the Dead är i princip avskärmade till filmens början och final. Däremellan är filmen mer eller mindre enbart stoner-komedi, mot en apokalyptisk bakgrund. Den typen av humor är inte ens kul när Hollywood gör den, så hur funkar det när en amatörensemble ska leverera samma humor? Riktigt, riktigt dåligt. För det mesta handlar det om den lägsta formen av prutthumor. Tommy och Edwin festar i kalsonger och vikingahjälmar, pruttar och pratar med smurfröster. Är det ens humor? Den ene pruttar när de sitter i en bil, den andre svarar ”duude, what the fuuuck!?”. Är det ett skämt? Ska jag skratta?

Zombie/splatter-elementen är som sagt i huvudsak fördelade till de första och sista 10 minuterna av filmen (med några få undantag). Specialeffekterna är under förutsättningarna ganska välgjorda, där krutet läggs på ibland riktigt äckliga praktiska effekter, och med CGI-element som mest används för att dryga ut och skapa extra krydda åt våldet. Splattret är tydligt influerat av Braindead (1992), inklusive zombie-pensionärer som äter äcklig mat och gräsklipparvåld. Även fotot är stundtals helt klart kompetent, och jag har sett filmer med samma budget som ser betydligt sämre ut rent visuellt.

Tommy, Edwin och Leah står redo att bekämpa de levande döda.

Ett stort problem med många nollbudgetproduktioner är att de är alldeles för långa för sitt format. Så även Bong of the Dead. Den här typen av filmen skulle kanske kunna fungera som lättsam underhållning om den var högst 45 minuter, men nu klockar den in på 90 minuter. Den långa stoner-sträckan i mitten av filmen blir mördande långtråkig, och när man väl får lite splatter i slutet har man tappat intresset för länge sedan. Dessutom är splatterelementen i sig hyfsat ointressanta. Förutom en zombiebebis som föds (och snabbt blir uppäten) är det inget spektakulärt som presenteras. Lite tarmar, lite kroppsdelar som flyger. Andra splatterkomedier med låg budget, som The Bagman (2004), eller Treevenge (2008) fungerar just för att de håller sig kortfattade, och levererar vad gäller spektakulärt, over-the-top-våld. Bong of the Dead gör det inte.

Bong of the Dead ska ha beröm för att den trots mycket knappa resurser har åstadkommit en hel del kompetenta specialeffekter. Det är också uppenbart att det ligger mycket kärlek och slit bakom filmen. Dessvärre är filmen på det stora en riktigt usel och tråkig film. Kan hända att jag är fel målgrupp, men jag kan å andra sidan inte föreställa mig vilka som skulle uppskatta den. Folk som gillar Evil Bong-serien kanske?

Betyg: 2 av 10

— — —

Alex Kassberg; From Beyond-medarbetare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *