Den nya människan är en stark debutroman från en lovande författare som, trots en något för karg ton, engagerar och till viss del även skakar om en som läsare. Det är en ohygglig skildring av en framtid som ter sig leda mot vår undergång.
Six Pack o Strange Tales är en samling kortnoveller som tyvärr inte lyckas särskilt bra med vad den ämnar, förutom enstaka ögonblick där man skymtar idéer som kunnat bli något mer.
När Stephen King över 30 år efter The Shining återvänder med dess uppföljare, är det en storslagen uppvisning som än en gång tyder på att karln skriver lika bra som han någonsin gjort.
Tack vare de senaste decenniernas populärkultur är ordet vampyr numera något som får många att rygga tillbaka. Ordet har nästintill blivit en synonym för dåligt skrivna verklighetsflykter för kärlekskranka tonåringar. Men tack och lov verkar det som att författare som nykomlingen Lee McGeorge håller på att återerövra ordets forna skräckinjagande…
Innan himlen faller är en fascinerande och välskriven novell om en värld som går under, bit för bit.
I Last Days får vi följa en dokumentärfilmare som får i uppdrag att göra en film om en domedagssekt vars öde tog slut i en öken 1975. En stundtals briljant och otäck bok som dras ner av sin oinspirerade sista akt.
För vad den är så funkar Feverish Fiction bra. Det är ingen samling berättelser som kommer att lämna ett allt för stort intryck på en som läsare, men som tidsfördriv när man vill läsa skräck så passar den sig alldeles utmärkt.
NOS4A2 är en stundtals hisnande läsupplevelse som visar på att Joe Hill är en bättre författare än någonsin och en av de absolut bästa i sitt fack idag.
I antologin Brinn era djävlar! Brinn! från förlaget Eskapix samlas skräcknoveller med erotiskt laddade texter och reportageartade texter om allehanda uddheter.
Galtmannen är en scifiroman som skildrar en dystopisk samtid, men som tyvärr inte lyckas hela vägen fram. Bäst är de medföljande novellerna, som visar på en författartalang som anas.