Den stora frågan är hur man ska orka hålla sig till att den tredje delen dyker upp, så att man kan få veta hur det kommer gå för huvudkaraktärerna. Tills dess får man njuta av den förträffliga och stundtals rafflande spännande läsupplevelse som Eld är.
”Imperial Bedrooms” är läsvärd men absolut inget av Bret Easton Ellis starkaste verk. Den är mörkare och mer aggressiv än ”Inget att förlora”, men också mer spretig och sensationslysten.
Det är minst sagt ovanligt att finna science fiction från Sverige i bokhandeln idag. År 12012 av Leif Jangenstål är ett praktexempel på varför vi kanske inte ser genren så ofta från våra inhemska författare, och varför vi kanske ska vara glada över detta. Redan efter några kapitel står det…
Återigen har Eskapix lyckats få ihop en gedigen samling noveller som lämpar sig för de som fått smak för det där obekväma och otäcka som skräckberättelser ibland kan ge. Om inte annat är den här köpvärd bara för Sundins avslutande novell Blodsbunden, även om övriga noveller och inslag håller fin…
Det är tur att Schinkler inte gav sig efter att han skrivit ”Domens dag”, för ”Råttorna” är en betydligt bättre skriven och mer effektiv bok.
”Domens dag” är förvisso en tillsynes ganska jäktat skriven framtidsroman som absolut har en hel del brister. Det går dock inte att låta bli att charmas av bokens sköna miljöbeskrivning om Stockholm efter kärnvapenkatastrofen och de överlevande stackare som rotar runt bland ruinerna.
Night of the Crabs är, på gott och ont, väldigt mycket ett barn av sin tid. Det märks var den har hämtat inspiration från, och när man läser den känns det som att kika på en djurskräckis från 70-talet, fast med mer sex och betydligt skräpigare.
I Jonas Lejons debutroman Skuggvakt står de norrländska skogarna i centrum, där något hemskt väntar huvudpersonen Kim. En småspännande bok som faller på osympatiska karaktärer och ett något hoprafsat slut.
En science fiction-berättelse som saknar finess och berättarstruktur och som allt för hastigt gås igenom utan att låta läsaren andas ut. Ett tafatt försök till att skapa något storslaget.
I Dean Koontz ”Vad Natten Döljer” tampas en polis med någon som härmar mord som begicks för över tjugo år sen, som kan hota hans familj och han själv. En medioker bok med usla karaktärer och halvdan spänningsfaktor.