Tack vare de senaste decenniernas populärkultur är ordet vampyr numera något som får många att rygga tillbaka. Ordet har nästintill blivit en synonym för dåligt skrivna verklighetsflykter för kärlekskranka tonåringar. Men tack och lov verkar det som att författare som nykomlingen Lee McGeorge håller på att återerövra ordets forna skräckinjagande…
Innan himlen faller är en fascinerande och välskriven novell om en värld som går under, bit för bit.
I Last Days får vi följa en dokumentärfilmare som får i uppdrag att göra en film om en domedagssekt vars öde tog slut i en öken 1975. En stundtals briljant och otäck bok som dras ner av sin oinspirerade sista akt.
För vad den är så funkar Feverish Fiction bra. Det är ingen samling berättelser som kommer att lämna ett allt för stort intryck på en som läsare, men som tidsfördriv när man vill läsa skräck så passar den sig alldeles utmärkt.
NOS4A2 är en stundtals hisnande läsupplevelse som visar på att Joe Hill är en bättre författare än någonsin och en av de absolut bästa i sitt fack idag.
I antologin Brinn era djävlar! Brinn! från förlaget Eskapix samlas skräcknoveller med erotiskt laddade texter och reportageartade texter om allehanda uddheter.
Galtmannen är en scifiroman som skildrar en dystopisk samtid, men som tyvärr inte lyckas hela vägen fram. Bäst är de medföljande novellerna, som visar på en författartalang som anas.
Barnflickan känns i för stora drag som en oinspirerad bok, en historia som allt för bekvämt lutar sig tillbaka på saker läsaren redan vet och känner till.
I Beelzebub Be Bop samlas skräcknoveller med artiklar om det makabra och förbjudna. Det som står ut starkast i denna antologi är Malin Rydéns klaustrofobiskt otäcka och köttsligt äckliga novell Sjön Suger.
Bortser man från den stora bristen på mer djupgående text är boken klart värd att kolla upp för den som är nyfiken på genren. Den är enkel att bläddra och läsa i, vilket passar dess format utmärkt. Förhoppningsvis siktar dock Öberg högre med sina ambitioner nästa gång, och ger oss…