The Purge: Anarchy (2014)

The Purge: Anarchy

Skräck/Action, USA, 2014

Manus och regi: James DeMonaco

Medverkande: Frank Grillo, Zach Gilford, Carmen Ejogo, Zoë Soul, Kiele Sanchez mfl.

Längd: 103 minuter

Svensk biopremiär: 30 juli 2014

— — —

Purge Anarchy 2014En natt, där (nästan) alla brott är tillåtna, i syftet att hålla ner på kriminalitet och fattigdom. Det är tanken bakom The Purge, James DeMonacos skräck-franchise (ja, vi kan nog anta att fler filmer är att vänta). Där den första filmen i serien var en tämligen tillbakahållsam home invasion-skräckis, presenterar sig uppföljaren, som har fått undertiteln Anarchy, som en mer öppen och explosiv film. Många blev besvikna på att den första filmen inte utnyttjade den potential som huvudidén lovade, och visst tror man inledningsvis att uppföljaren lyssnat på denna kritik och tagit tillvara på de möjligheter som finns.

Vi får följa tre grupper av karaktärer innan de möts; en man ute efter hämnd (en Frank Grillo som påminner VÄLDIGT mycket om Marvel-karaktären The Punisher), en mor och dotter som tvingas in i galenskapen efter att ha blivit överfallna i sitt hem och ett ungt par vars bil plötsligt stannar mitt i centrum. Vad som följer är en natt av våld och ond bråd död, där den brokiga skaran karaktärer tvingas samarbeta för att överleva. Oavsett om det rör sig om corpsepaintade, maskerade eller tungt beväpnade människor har de alla samma mål; att få utlopp för sina hämmade våldsinstinkter.

Purgeanarchy1

Det är lätt att bli lurad till att tro på möjligheten att The Purge: Anarchy kommer att vara den film den utger sig för. Bara titeln i sig lovar ju rätt mycket och därför är det inte helt orimligt att man förväntar sig vissa saker av filmen. När det står klart att DeMonaco återigen väljer att undvika möjligheterna att verkligen utforska de otäckheter som en natt som Purge-natten bringar fram hos människor, får vi ta del av en platt skriven intrig som trots åtskilliga skottlossningar och springande genom stadens våldsfyllda gator känns… tråkig.

Om det är något som en film som The Purge: Anarchy inte får göra är det att vara tråkig. En film som handlar om en natt där människor nästan får göra vad de vill mot varandra, och som utspelar sig mitt i centrum för detta, förväntar man sig ha en del fart, fläkt och underhållning i sig. Släng in banalt skriven kritik mot kapitalism i form av en karikatyrartad svart frihetskämpe som hasplar ur sig mer “Fuck!” än vad Samuel L Jackson vanligtvis gör i en Tarantino-film så har du ytterligare vatten på kvarnen till vad som gör det här till en besvikelsen.

Purgeanarchy2

Där den första filmen åtminstone levererade en duglig home invasion-historia med en del läskigheter och fint användande av sina miljöer, kastar uppföljaren bort sin potential ännu mer än sin föregångare och blir i slutändan inte mer än en skugga av vad den kunnat vara. Våldsutgjutelsen och galenskapen uteblir, istället lämnas vi med dåligt skådespeleri av nästan alla bi- och sidokaraktärer och fånig samhällskritik. Det är måhända inte en usel film vi har att göra med, den är mer av en axelryckning och ett konstaterande att The Purge kanske är en idé som fungerar bättre på papper än i praktiken. Om inte annat så är det ju intressant att se hur Frank Grillo hade varit om han fått spela The Punisher, men mycket mer än så blir det aldrig.

Betyg: 4 av 10

– – –

David Larsson; FromBeyond-redaktör

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*