The Hallow (2015)

The Hallow
Skräck, Storbritannien/USA/Irland, 2015
Distributör: Studio S
Regi: Corin Hardy
Medverkande: Joseph Mawle, Bojana Novakovic, Michael McElhatton m.fl.
Längd: 97 minuter
På svensk DVD från 2016-06-13


2En familj bestående av mamma, pappa och barn flyttar in i ett ensligt hus ute på den irländska landsbygden. Pappa Adams (Joseph Mawle) arbete är förlagt till den intilliggande och uråldriga skogen som han fått i uppdrag att undersöka, något som inte visar sig gå väl hem hos lokalbefolkningen. Paret varnas för att mörka planer är i görningen och Adams hustru Clare (Bojana Novakovic) blir snart varse att någon, eller något, är ute efter deras lilla son…

Direkt från Irlands gamla skogar kommer här en skräckfilm som det snackats om på en rad olika festivaler. Bakom ratten på produktionen hittar man långfilmsdebutanten Corin Hardy som tidigare i sin karriär gjort ett gäng mer eller mindre okända kortfilmer.

Så hur går det då för Hardy? Jo, ganska så hyfsat får man väl ändå påstå. The Hallows blandning av irländsk folksägen, klassisk skräck och body horror är inte helt oangenäm. Att Hardy haft Sam Raimis kultklassiker Evil Dead (1981) som inspiration går inte att ta miste på och nog finns där också några referenser till Ridley Scotts Alien (1979) i, framför allt, framställningen av filmens monstruösa krafter (även om jag själv gärna också vill dra vissa paralleller med 2008 års Splinter).

Joseph Mawle spelar till vardags Benjen Stark i Game of Thrones.
Joseph Mawle spelar till vardags Benjen Stark i Game of Thrones.

Filmens inledande första akt är en kort och tunn sådan, sedan hoppar Hardy med huvudet före direkt in i hemskheterna. Det hot som hänger över familjen eskalerar allt mer och här satsar man mer på stämning än våldsamt slafs. Ett vagt obehag gör sig emellanåt känt och Hardy ser också till att krydda vissa scener med relativt effektiva ”hoppa till”-moment.

Berättelsen i sig har potential men handlingen är i magraste laget. Någon vidare karaktärsdjup eller vidareutveckling är det inte tal om och The Hallows två huvudroller förblir därför ganska anonyma under filmens gång. Man bryr sig egentligen inte mycket om dem men filmens kärna i sig, den stora fasan över att förlora ett barn, är ju en universell sådan och därför också lätt att relatera till.

Specialeffekterna som Hardy använt sig av, praktiska så väl som digitala, fungerar bra och man har fått till ett par ganska egensinniga monster framför kameran. Bästa scenen i särklass med dem i kommer ganska långt in i filmen och är riktigt snyggt uppbyggd. Det är där och då man som åskådare kan känna av en kittlande panik i kroppen – något som alltid är välkommet när det gäller skräckfilm (åtminstone hos undertecknad).

Inte direkt en figur man vill ha besök av. Speciellt inte när man sitter fast i en stuga mitt ute i skogen...
Inte direkt en figur man vill ha besök av. Speciellt inte när man sitter fast i en stuga mitt ute i skogen…

Skådespelarna är det inga fel på, de gör sitt bästa med det torftiga material de blivit tilldelade. Hardy har också varit smart och rollsatt med namn som klingar bekant vilket så klart hjälper till att locka publik. Joseph Mawle känner vi igen som Benjen Stark i Game of Thrones (2011-) medan Michael McElhatton spelar Roose Bolton i samma serie. Och så dyker pålitliga Michael Smiley upp i en pytteliten roll som lokal polis.

The Hallow är en helt okej film och går att ta sig igenom utan några större problem. Visst möter man en hel del klyschor på vägen och det är synd att Hardy inte grävt djupare i den irländska folktron, men sämre produktioner har man helt klart vilat ögonen på. Gillar man skräckfilmer som satsar mer på stämningen än action så kan man trots allt ge filmen en chans.

Betyg: 5 av 10


Sandra Wallin

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*