The Big Racket (1976)

The Big Racket (Originaltitel: Il Grande Racket)
Crime/Poliziotteschi, Italien, 1976
Distributör: Blue Underground
Regi: Enzo G. Castellari
Manus: Enzo G. Castellari, Massimo de Rita, Arduino Maiuri
Skådespelare: Fabio Testi, Vincent Gardenia, Renzo Palmer, Joshua Sinclair mfl.
Längd: 106 minuter
Finns på amerikansk import-dvd

– – –

Vi svenskar är knappast svältfödda på snutfilm, med tanke på de otaliga franchiser som ploppat upp, och verkar fortsätta ploppa upp, under främst det senaste decenniet. Där de återkommande serierna Beck-filmerna var först, följde snart Wallander, Irene Huss och flera andra serier polisfilm. Att kvalitetsnivån på dessa filmer ofta får ge vika är väl inget nytt under solen direkt, och även om det inte alltid är uselt, är det heller aldrig värst bra. I Sverige har vi ingen direkt fin tradition med sån här typ av film, om man bortser från Bo Widerbergs Mannen på Taket/Mannen Från Mallorca som är två utmärkta exempel på att även svenskar kan göra bra snutfilm så länge det ligger talang bakom rodret.

I Italien var det under 70-talet annorlunda, där man istället hade en alldeles utomordentligt fin våg av sk. poliziotteschi-,eller crime-, rullar, där skurkarna fick akta sig för poliser som valt att ta saker i egna händer. Till skillnad från vårt avlånga land brydde man sig här inte om att kompromissa eller göra värst publikfriande filmer, utan visade istället ofta upp en mycket skrämmande bild av hur illa ställt det låg till i (den fiktiva) kriminella italienska världen. Här dödade man barn, kvinnor och gamla utan att blinka, och istället för ännu en tröttsam historia om ett mord på en person som döljer någon hemlighet, slängde man in såväl knarksmugglarligor som kidnappare och lät dessa agera, ofta vedervärdiga, skurkar.

I The Big Racket (1976) spelar snyggingen Fabio Testi poliskommisarie Nico Palmieri, en man som är trött på att bovar får slinka igenom på grund av bristande bevis och annat tjafs. När en italiensk stad utsätts för en liga som pressar butiksägare på pengar, gör Palmieri sitt bästa för att sätta åt lymlarna, men det går inte riktigt som han tänkt sig. Han möts gång på gång av nederlag, och tvingas ta till tveksamma metoder för att nå sitt mål. När till och med hans överordnade står i vägen för honom inser han att det bara finns ett sätt att lösa problemet och sätta stopp för patrasket; att ta lagen i egna händer.

Ibland krävs en knytnäve eller två för att se till att lagen följs.

Enzo G. Castellari är kanske mest känd för The Inglorious Bastards (1978) och har gjort sig ett namn som en regissör som vet hur man hanterar action, oavsett om det rör sig om virriga framtidsvisioner eller soldater i andra världskriget. Med The Big Racket visar han även att han hanterar betydligt mer än så, även om det i grunden för den här filmen ligger flera av de ingredienser som kännetecknar en schysst actionrulle. Tempot är hela tiden på topp här, det finns inte en enda död sekund, trots att filmen klockar in på över en timma och fyrtio minuter (som i vissa fall kan vara ett varningstecken). Här trampar man i gasen från början, utan att någonsin för den skull spåra ut helt och låta det bli en knasrulle fylld med enbart skjutande och sprängande.

Intrigen som står i fokus är engagerande och man känner riktigt avsky för skurkarna som härjar och terroriserar stackars oskyldiga människor. När de dessutom går ytterligare över gränsen och sänker sig till att utföra våldtäkt på en flicka som inte ens kommit in i tonåren vet man att det är ett par riktigt vidriga typer som man har att göra med. Att den stackars genomsnittlige medborgaren blir utnyttjad må kanske inte vara ett helt och hållet nytt tema, men när det fungerar så väl som det gör i den här filmen är det inget att bry sig om överhuvudtaget. Filmen introducerar oss, ju längre storyn går, för ett par ytterligare karaktärer som ges all anledning att ta ut sin rättmätiga hämnd mot slöddret som på ett eller annat sätt bidragit till att göra deras liv betydligt sämre. Det är minst sagt en brokig skara som utgör persongalleriet i The Big Racket, och man kan som tittare inte göra annat än att sitta och hoppas på att de i slutändan ska lyckas utkräva sin vedergällning och låta bovarna smaka på sin egen medicin.

Fabio Testi i full färd med att jaga skurkar.

Castellari ska ha en eloge för att han aldrig låter filmens smutsigare delar bli utav enbart exploativ natur, som det ju annars gärna blir i italiensk genrefilm, utan det känns, i all sin otäckhet, befogat för att föra storyn framåt och ge den en ytterligare botten. Beröm ska även Fabio Testi ha, denna genomstilige karlakarl som med sitt utmejslade ansikte passar perfekt i rollen som kommisarie Palmieri. Han ger rollen en tyngd som inte allt för många italienska genreskådisar hade klarat av, och visar att han tillhör den absoluta toppen bland manliga italienska skådisar från de svunna gyllene åren. Filmen har dessutom ett sedvanligt fenomenalt soundtrack och de italienska stadsmiljöerna visar sig återigen vara som gjorda för den här typen av film, långt mer läckra att titta på än de amerikanska dito.

Det går helt enkelt inte att värja sig mot The Big Racket, som är en smältdegel av allt man kan önska sig av en sån här film. Man blir inte uttråkad ett ögonblick, samtidigt som man får en schysst och gedigen story levererad som inte enbart lever på att vara fartfylld. Det är en brutal film som inte sparar på krutet överhuvudtaget och som sannerligen går all in för att leverera vad den lovar och göra tittaren fullkomligt nöjd. Att säga att filmen tillhör toppskiktet i italiensk genrefilm är ingen överdrift, och den bör tilltala alla som gillar att se film där det levereras högklassig action till kalasbra musik, med läckert foto och ett allmänt gediget regihantverk, och har man trillat in på den här sidan är väl chansen ganska stor att allt det här är något som ter sig lockande.

Betyg: 9 av 10

– – –

David Larsson; FromBeyond-redaktör

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*