Svenska kultklassiker
Inspelnings år: 1959-1977
Distributör. Studio S
På svensk dvd från: 2016-08-29
Raggare (1959)
Regi: Olle Hellblom
Filmen sätter genast sin prägel över vilken kvinnosyn som vi kommer få stifta bekantskap med under filmens första minuter där gängets riktiga ”bad-boy” Roffe(Bill Magnusson) och Putte (Peder Dam) är ute och åker ”raggen” och raggar oskulder att ligga med. Tjejerna kallas ”tjack” och duger bara till putsa kromen på bilarna och att ha sex med, självklart ska de vara oskulder. Tjejerna i framställs som ting och som inte har några egna tankar eller tycken vilket ger mig avsmak under första halvan av filmen innan vi träffar på Bibban (Christina Schollin) som inte riktigt är som alla andra tjejer i gänget. Hon gör lite mer som hon vill och har ett dystopiskt sätt att se på livet.
Filmens handling kretsar kring ett triangeldrama med Bibbi, Roffe och Lasse (Hans Wahlgren) där Bibbi står i centrum som de båda gossarna vill ha, fast av två olika anledningar. Roffe vill bara ha henne som en accessoar eller som en trofé, medan Lasse som är för snäll för Bibbi tycker om Bibbi för den hon är. Raggarna träffas och hänger i Stockholm på kafé torpet.
Filmen fick ett varierat mottagande där Christina Schollin blev lovordad, dock förbjöds den i England på grund av att den ansågs omoralisk. Jag tycker filmen vävs ihop på ett snyggt sätt och jag har alltid varit svag för bra slut och det har denna film. Definitiv en svensk kultfilm som jag rekommenderar alla att se. Filmens berättarröst är ingen annan än Allan Edwall.
Chans (1962)
Regi: Gunnar Hellström
Den unga rebelliska Marie Andersson (Lillevi Bergman) skickas ner med tåg till Skåne ifrån sitt hem i Stockholm. Hon hamnar i Klagstorp där hon ska jobba och lära sig hyfs. Hon röker och tycker att det finns ”jävla dårar” nere i Skåne. I Familjen hon bor hos har de en bror som har kommit hem ifrån Amerika och han bjuder Marie på öl och ställer till med ett jävla liv. Med stark hemlängtan försöker Marie lifta sig hem till Stockholm och leta på sitt gamla gäng.
Jag gillar filmen starkt, mycket tack vare Lillevi Bermans coola och tuffa rolltolkning samt att filmen håller ett förvånansvärt högt tempo för att vara en gammal svensk film. Vi bjuds även på häftiga karaktärer som sticker ut och väldigt svängig musik. Jag har dessvärre inte sett något annat Av Gunnar Hellström, men efter den här filmen kommer det blir svårt att låta bli. Detta är klart en av de bättre svenska ”ungdomsfilmerna” jag har sett, om inte den bästa.
Det bjuds på uppseendeväckande diskussioner om man får säga ”Du” till sina föräldrar och sex med minderårig som säkert skapade debatt på den tiden. Manuset skrivs själv av Birgitta Stenberg som även har skrivit boken. Man kan även se Gösta Ekman i en av sina tidigaste roller som den vänliga studenten Stefan.
Miss and Mrs. Sweden (1969)
Regi: Göran Gentele
”Det kan aldrig bli för mycket sex”.
Den tokiga Chefredaktör Leif Mix (Jarl Kulle) anordnar en skönhetstävlingen för att öka upplagan av sin tidning ”Veckohatten” där de tio fagra flickor kommer att väljas ut för att gå till final. Men de stöter på problem när en grupp ”vänster-människor” försöker förstöra och sabba tävlingen för dem. De använder en flicka i gruppen som heter Sylvia som ställer upp i tävlingen för att komma nära tävlingen. 
Finalisterna som har valts ut får sedan göra hemreportage och här kommer Leif Mix mötas av en överraskning.
Det är fars och satir på allra högsta nivå, scenen där Leif Mix utmanar Jonne (Per Oscarsson) på fingerkrok är precis lika galen som vilken tokig scen som helst där Peter Sellers gestaltar Inspector Clouseau. Filmen är nästintill underhållande från början till slut med flera riktigt bra skådespelarinsatser, däribland Jarl Kulle som är i sitt esse, och en fantastisk Margareta Sjödin som Sylvia. Filmens regissör Göran Gentle hade både erfarenhet som regissör och skådis ifrån både Dramaten och Kungliga teatern och det märks då många scener känns som tagna ur en pjäs i hur de är filmade och tempofyllda. Jarl Kulles roll ska tydligen ha byggt mycket på den dåvarande chefredaktören för Vecko-revyn.
Filmen lyckas med att berätta ett viktigt budskap om knepiga skönhetsideal på ett väldigt underhållande sätt. Många av dagens filmer som kommer med viktiga budskap gör det ofta på väldigt allvarliga vis och kan uppfattas väldigt tråkiga och till och med deprimerande. Jag tycker att alla borde ta och se denna film speciellt av just dessa två anledningar.
Smutsiga Fingrar (1973)
Regi: Arne Mattsson
Ett manus av den fantastiska författaren Olov Svedelid och regi av Arne Mattsson kan ju knappast gå fel? Modefotografen Stefan och hans kompis Jonas (Ulf Brunnberg) försöker reda ut vem som ligger bakom Stefans knarkande syster Lottas död. 
De lyckas komma över namnet Balski vilket drar in dem i en farlig värld med våld, knark och prostitution.
Det här en väldigt mörk och skitig svensk film. Som med mycket annat av Arne Mattssons filmer så känns den väldigt osvensk och enligt mig är Arne Mattssons tillsammans med Bo Widerberg den absoluta bästa filmskaparen vi har haft i detta land. Båda herrarna var väldigt orädda i sitt skapande och gick alltid sin egen värld. Kanske har Smutsiga Fingrar lite träiga skådespelarinsatser på sina håll (som med många andra av Arne Mattssons filmer) men de lyfts upp rejält av den iskalla och hårda Heinz Hopf som vi känner igen ifrån Thriller – A Cruel Picture. Filmens jazziga soundtrack är gjort av George Riedel och det påminner lite om musiken i gamla blaxploitation filmer. Nu börjar det bli dags för en redig Arne Matsson DVD-box att släppas och jag garanterar att jag kommer vara först i kön för att köpa den.
Censuren ska tydligen ha totalförbjudit smutsiga fingrar när den släpptes. Tydligen ska filmen ha visats några gånger på Tv4 under 2000-talet, hur kan man ha missat det?
Stenansiktet (1973)
Regi: Janne Halldoff
Harry (Jan Blomberg) har förlorat sin familj och är bitter och trött på det mesta. Han är idag engagerad i kommunpolitiken och deras miljonprogram. Men efter att blivit attackerad på en parkeringsplats av några ungdomsligister får han en idé. Att anlita ligisterna till att förstöra och sabba för de styrande i miljonprogrammet och samhället. Ligisterna får också i uppdrag att röva bort statsråd och kommunalråd för pröjs. Dock dröjer det inte länge förens det spårar ut helt.
Filmen är en politisk känga och berättar på ett rått sätt om debatten som pågick under denna tid. Den berättar om våldet och utanförskapen i förorten och filmen är väldigt tydligt i sitt budskap. Janne Halldoff och medförfattaren till filmen Bengt Forslund vågar stå för sina tankar kring vart de stod i denna debatt och visst håller filmen än idag med sin vassa samhällskritik även om jag har lite svårt att förstå de samhällsfrågorna som jag själv inte har varit med om. Ett minus är dock att filmen koncentrerar sig lite för mycket på sitt politiska budskap och tappar det sammanhållande berättandet som helhet. Som film är den kanske den svagaste filmen i denna box och det säger en hel del om vilken hög klass denna box håller.
Ted Gärdestad syns i en liten roll och har även gjort en låt som heter stenansiktet.
Tabu (1977)
Regi: Vilgot Sjöman
”Jag är vägen, sanningen och erektionen”.
Filmen inleds med att den unga Eva får ta bilder på den äldre mannen Carlstedt när han smeker sitt kön. Carlstedt träffar sedan sin advokat Lohman (Kjell Bergqvist) som är övertygad om att Carlstedt inte är sjuk utan att det är samhället som är. För hans lust är ju inte skamligare än någon annans. Tabu handlar om sexuella identiteter och berättar historier om olika normer av sexuella lustar som inte var accepterade av samhället. 
Lennart känner sig mjukare och mer riktigt när han klär ut sig till kvinna och tröstas ömt av sin fru som bara tror det handlar om den sexuella upphetsningen. Lennart berättar hur skönt det är att ”kasta av sig hela bördan att vara karl…man!” för att karlar är krymplingar. I denna roll ser vi Halvar Björk som gör en enastående rolltolkning. I övriga roller ser vi bland annat även Stellan Skarsgård, Heinz Hopf och Viveca Lindfors.
Filmen fick tummen ner av kritiker och Sjöman anklagades för öka fördomar och istället för att minska dem. Tabu är heller inte likt något annat som gjorts i Sverige. Det är en intressant film som försöker hinna med så många tabubelagda ingredienser som möjligt. Det är svårt att inte charmas av denna egensinnade film, men jag tror inte den kommer falla alla i smaken.
I en tid som människor söker en egen identitet mer än någonsin så känns ämnet mer aktuellt än någonsin. Frågan jag tar med mig och ställer är – Vem bestämmer egentligen vad som är tabu?
Boxen svenska kultklassiker i sin helhet:
Det här en box som jag alltid har väntat på, fastän jag inte visst om det. Flera av filmerna har jag velat se länge och nästan slutat hoppas att jag skulle få se dem en vacker dag på dvd. Ingen film är den andra lik och det är förståeligt varför alla dessa sex filmer kallas kultfilmer. 
De väcker utan tvekan uppmärksamhet än idag och känns odödliga.
Jag hoppas verkligen att vi får se fler filmer som dessa som ligger och väntar på att få se dagens ljus i en fin DVD-box. Har du ens ett litet intresse för film så bör denna box inhandlas och ses omedelbart. Inte bara för själva filmerna utan även för att Studio S har lyckats hitta mycket trevliga intervjuer skådespelare och regissörer ifrån filmerna. Boxen innehåller dessutom bildgallerier och den svartvita kortdokumentären Bögjävlar ifrån 1977 av Olle Holm som också är mycket sevärd. Man får också med en väldigt trevlig läsning i ett fint skrivet ”booklet” som innehåller texter om varje film och en text om som ställer frågan ”Vad är en kultfilm”.
Dessa sex filmer är ett starkt bevis på vilka fina filmskapare vi har haft i detta långa land och boxen Svenska Kultklassiker hjälper oss att aldrig glömma dem. Så hatten av och en varm applåd till Studio S som har gett oss en av de bästa DVD-boxar innehållande svenska filmer på mycket mycket länge.
Betyg 10/10
Christoffer Strid