Rocco (2016)

Rocco
Dokumentär, Frankrike, 2016.
Distributör: Studio S
Regi: Thierry Demaiziére och Alban Teurlai
Medverkande: Rocco Siffredi, Rosa Caracciolo, Gabriele Lagretta mfl.
Längd: 100 minuter
Ute på svensk DVD från 2017-04-10


 Jag minns det tydligt, första gången jag såg Rocco Siffredi. Husfest hos någon i högstadiet, och som vanligt var det alltid någon lirare som ur jackfickan fiskade fram en porrfilm… av oförståelig anledning. roccoVissa jublade, andra äcklades. Jag var ju mer killen som fiskade fram en oklippt, piratkopierad skräckrulle ur fickan och satt och fnissade åt våldet.. kanske också av oförståelig anledning för festbesökarna. Det var i alla fall då som jag fick höra namnet Rocco för första gången. Har inte följt hans karriär och var tveksam till att åta mig en dokumentär till om en porrskådis, med tanke på vilken total tågkrasch dokumentären om Ron Jeremy var (som ni kan läsa om här), men skam den som ger sig.

Dokumentären tar sitt avstamp i att Rocco ska sluta spela in film efter närmare 30 år i porrbranschen. Sedan backas bandet några år i tiden och dokumentärfilmarna följer med på inspelningar, träffar Roccos fru och barn, hans kusin som spelar in filmer, kvinnliga skådisar och andra i Roccos närhet. Rocco själv pratar om delar i sitt liv som varit viktiga och väldigt jobbiga för honom. Han pratar om sin bror som dött och sin mamma, men också om hur han kan leva som en familjefar trots sitt yrke. Vi får också träffa unga kvinnor som vill ge sig in i branschen och som ska spela in scener med Rocco.

Den här dokumentären är intressant, men den är också jobbig att se på. När Rocco känslosamt pratar om sitt förhållande till sin mamma och sin döda bror känner man för honom, men när han sedan är på inspelningarna så är det oftast en väldigt osympatisk person som visas upp. Han erkänner utan omsvep att han är sexmissbrukare med en enorm sexlust och vad det gjort med hans liv. Det nämns lite i förbifarten om hur han levde under tiden när han försökt sluta med filmandet några år tidigare. Hade varit intressant att höra mer om den tiden, och det destruktiva liv han levde då, vilket fick honom att återvända till filmandet. Den osympatiska sidan rör mycket hur han och andra pratar med varandra, men också hur de behandlar och pratar till de kvinnor som ska vara med i filmerna.  Blir lite ”produktsnack” och sådant är ju alltid lite obehagligt när det ändå är människor som diskuteras. Det känns hela tiden som det ligger ett hårstrå ifrån att kunna slå över till verkligt våld och övergrepp. Dokumentärfilmarna kan ju knepet med att hålla kvar kameran lite för länge med för att få med ändringar i ansiktsuttryck och liknande, vilket ger mer känsla av obehag i vissa av intervjuerna.

Rocco under en av sinafilminspelningar.
Rocco under en av sinafilminspelningar.

Rocco lyckas där dokumentären om Ron Jeremy misslyckades. Det är snyggt filmat, väldigt närgånget och känns inte så tillrättalagt. Man får nog en ganska ärlig bild av hur Rocco är, både som den kärleksfulle maken och pappan, men även som den hårdhänte porrstjärnan som kvinnor är rädda för att filma med. Som alltid med dokumentärer finns det ju saker jag tycker de skulle ha gått in mer på djupet på, och kanske kunde ha klippt bort lite av vissa andra. Är mycket naket, och stundtals är det ju ganska hårdhänt även om det mest köttsliga såklart klippts bort. Det är stilrent, men också ganska smutsigt kan man känna under dokumentärens gång. Är ju alltid intressant att se människor kämpa med vem de är och vill vara, och även om det kunde ha gått mer på djupet så är Rocco ändå en bra dokumentär.

Det är intressant med sådana här personporträtt, men också ganska sorgligt för precis som med Ron Jeremy känns det som att den person som visas upp utåt inte försvinner någon gång. Det är den burduse, perverse porrskådisen som kommer fram så fort någon utanför familjen är i närheten. Därför blir det en sådan skarp kontrast till när Rocco sitter och pratar med tårarna rinnande ner för kinderna. Sådana kontraster gör en bra dokumentär för egen del. Som sagt, viss fördjupning i några av sakerna och saxen kunde ha gått lite på andra, men överlag en sevärd dokumentär om en kontroversiell person och en kontroversiell bransch, plus att den är väldigt välfilmad och dokumentärmakarna är bra på att hålla kvar kameran för en mer trovärdig reaktion hos den i bild. Hur det gick med att sluta filma för Rocco? Ja, enligt imdb kommer det en rad nya filmer med honom under 2017 så gissar att det inte gick så bra att sluta.

Betyg 7 av 10.


Mikael Hammarberg

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*