Love
Erotik/Drama, Frankrike 2015
Distributör: Njutafilms
Regi: Gasper Noé
Medverkande: Karl Glusman, Aomi, Muyock, Klara Kristin, m.fl.
Längd: 135 minuter
”I want to make movies out of blood, sperm and tears. This is like the essence of life. I think movies should contain that, perhaps should be made of that” – Gaspar Noé
Gasper Noé mest känd för sin brutala och nattsvarta baklänges-drama Irreversible. En film som är ökänd för sin utdragna och råa våldtäkts-scen, men även den psykedeliska drogtrippen Enter the Void, som berättar historien om den unge knarklangaren Oscar som blir skjuten. Love är i sin tur en stark och trasig kärlekshistoria om Murphy, en amerikansk filmstuderande bosatt i Paris som inleder ett erotisk och emotionellt förhållande med den sköra och instabila Elektra.
Det börjar med att Murphy tar emot ett samtal av Elektras mor som är orolig och berättar att Elektra har försvunnit och hon har inte hört av henne på länge. I detta nu har Murphy fått barn med en annan kvinna som heter Omi som han bor tillsammans med. Redan här väcks mitt intresse och jag tycker att filmen biter tag direkt. Mycket tack vare Karl Glusman som jag tycker gör ett riktigt bra porträtt av en människa som bär på mycket sorg och självförakt.
Filmens två huvudkaraktärer har i sina namn en underbyggande mening, Murphy är en hint till Murphys Lag som menar på att om något kan gå fel så kommer det att gå fel. Elektra är en hint till Elektrakomplex som är ett far-dotter relation som sedan inverkar på dotterns normer, värderingar och val av partner. I en scen i filmen säger till och med Murphy till Elektra att hon har ”faderskomplex”.
Filmen utspelar sig i ett flash-back berättande och visar hur Murphys relation med Elektra och Omi utvecklas och förfaller. Enligt Noé berättar Love en kärlekshistoria ur ett sexuellt perspektiv, vilket har gjort den ökänd framför allt på grund av sina ”riktiga” sex-scener i mellan skådespelarna. Dock hinner det aldrig bli motbjudande utan dessa scener fyller en stark funktion och är en perfekt blandning i mellan det vackra och det råa. Dessa scener tillför också väldigt mycket till att filmen känns just så äkta och verkligt. Jag tror att många regissörerna skulle misslyckats med denna balansgång och resultatet skulle istället liknat ren porr. Men Noé lyckas på ett briljant sätt att hålla sig på rätt gräns och istället få till ett drama med starka erotiska scener. En stark sida av filmen är också den välkomponerad musik som bygger upp den avskalade och realistiska känslan som griper tag i åskådaren.
Love är ännu ett bevis på Gasper Noés storhet och jag tycker att han definitivt är en av vår tids mest intressanta och modigaste regissörer. Han väljer att gå sin egen väg och göra det han tror på. Love är absolut inte en film för alla, men är man nyfiken på att se något helt annat än den vanliga gamla klockan nio-filmen på valfri tv-kanal så har du din film här. Jag älskade filmen från de första minuterna och det är en film jag kommer att tänka på länge, och det händer tyvärr inte så ofta längre att moderna filmer göra sådant intryck på mig. Filmen hade fått full pott av mig om den hade innehållet ett starkare karaktärs-uppbyggnad kring de två huvudkaraktärerna.
Dock vill jag ge Love min allra högsta rekommendation!
Betyg: 9 av 10
Christoffer Strid