Evil Ed
Skräckkomedi, Sverige, 1995
Regi: Anders Jacobsson
Manus: Anders Jacobsson, Göran Lundström, Christer Ohlsson
Distributör: Scanbox/Dark Entertainment
Medverkande: Johan Rudebeck, Camela Leierth, Per Löfberg
Längd: 93 minuter
Finns på svensk DVD från: Finns en DVD ute redan från Scanbox, men den nya och betydligt mer påkostade utgåvan från Dark Entertainment släpps hösten 2011
— — —
Skräck är knappast något vi i Sverige blivit bortskämda med överhuvudtaget i vår filmhistoria. Om man dessutom bortser från alla mindre produktioner som inte gått på bio går det i princip att räkna svenska skräckfilmer på en hand. Den kultförklarade Besökarna (1988) är ett exempel, men inte något värst bra sådant då filmen i sig är medioker och stundtals riktigt tafflig. Ännu värre är det med den relativt nya Psalm 21 (2010), där filmskaparna tappar bort sig helt i uttjatade skrämseleffekter, en oengagerande story och dessutom ett katastrofalt dåligt slut. Nu låter kanske läget dömt för svensk skräck, men det är egentligen svårt att säga baserat på så få filmer. En annan kultklassiker i svensk skräckfilmshistoria är Evil Ed, som faktiskt gick upp på bio 1997, trots att den började göras redan 1992. Ingen enkel väg från start till mål med andra ord.
I Evil Ed får vi följa filmklipparen Edward, som en dag blir förflyttad till den avdelning där man klipper de allra våldsammaste och sjukaste filmerna. Vad Edward inte vet är att den förre klipparen blev galen till följd av allt våld, och till slut sprängde sig själv i luften. Edward tar sig an sin nya uppgift som den lojale arbetare han är, men han är uppenbart besvärad av filmernas innehåll och märker att han börjar må sämre och sämre ju mer film han klipper. Till slut rinner bägaren över, och Edward kan inte längre skilja på verklighet och allt det hemska han sett i filmerna han klippt, vilket leder till att han löper amok och blir en livsfara för alla i hans närhet.
Den stora frågan gällande Evil Ed är kanske först och främst om den håller måttet för vad som kan klassas som en bra skräckfilm, och ja, det tycker jag att den gör. Man får definitivt ta den som en film som är självmedveten och inte tar sig själv på ett allt för stort allvar, vilket tydligt märks i den överdrivna storyn som är mer eller mindre urflippad redan från början. Ska man gå in lite “djupare” och titta på Evil Ed som något mer än bara en underhållande film, vilket man egentligen inte behöver, så är det väldigt uppenbart att den riktar kritik mot censur-Sverige och hela debatten om videovåld, som förvisso hade lugnat ner sig betydligt när denna film kom. Den leker med tanken om att om våldsfilm är farligt för människor, så borde väl de som klipper den bli galna, då det väl är det man vill “skydda” befolkningen från. På detta plan funkar filmen bra, och det är kul att se hur den uppenbart driver med den löjliga tanken om att skräckfilm skulle vara skadligt att titta på.
Nu säger det väl sig självt att Evil Ed inte är något film som vill förmedla ett direkt samhällskritiskt budskap, utan den är i grund och botten en film av och för människor som gillar att bli underhållda av (övedrivet) blodig skräckfilm. Underhållningsmässigt fungerar filmen också bra, det är ett schysst tempo som driver filmen framåt, och jag tycker helt klart det märks att det är kompetenta människor som ligger bakom arbetet med den. Manuset kan man kanske inte hylla allt för högt till skyarna, men i sin kontext är det acceptabelt och passar till filmens karaktär. Våldseffekterna är välgjorda, med allt från fötter som huggs av till huvuden som sprängs av, samtidigt som de är uppenbart överdrivna och därför inget som leder till att man på något sätt äcklas eller blir illa berörd av dom, vilket hade varit opassande för den här filmen.
Evil Ed är inget mästerverk, och det är heller inte den bästa svenska skräckfilm som gjorts, även om den tillhör de bättre. Det är en kul film gjord med mycket hjärta och glimten i ögat, som bjuder både på en hel del skratt och en hel del våld. Dock krävs det nog att man är skräckfilmsfantast i någon utsträckning för att kunna ta till sig filmen helt, då den även har en hel del referenser till annan skräckfilm som är kul att se. Regissören bakom denna gjorde för ett par år sen den betydligt allvarligare slashern Insane, som även den tillhör toppskiktet bland svensk skräck, och som jag tycker man definitivt bör kolla upp.
Betyg: 5 av 10
– – –
David Larsson: Frombeyond-redaktör