Extremely Wicked, Shockingly Evil and Vile
Drama, USA, 2019
Skådespelare: Lily Collins, Zac Efron, Angela Sarafyan m.fl
Regi: Joe Berlinger
Streamar på Netflix från 2019-05-03
Världen är i ett tragiskt skick och det är bara blunda och kasta en sten så träffar man någon orättvisa, ett fel eller ett illdåd. Att folk mitt i allt detta känner att ett av de stora problemen i samhället är att folk ser på program eller läser böcker om seriemördare.. jag förstår det inte. Det har knorrats ivrigt och gjorts hånande memes om folk som kollade på exempelvis Netflix dokumentär Conversations With A Killer: The Ted Bundy Tapes (J. Berlinger 2019) om Ted Bundy som kom tidigare i år, och som avhandlats här på FromBeyond. Att intressera sig för mänsklighetens skuggsidor har alltid fnysts åt, och nu senast i raden av saker för folk att frusta till är Extremely Wicked, Shockingly Evil And Vile. Även denna signerad Netflix och även denna om Theodore Robert Bundy. Filmen baseras på boken The Phantom Prince: My Life With Ted Bundy av Elizabeth Kendall som var tillsammans med Ted Bundy. Den sägs vara svår att få tag i, så har tyvärr inte läst den. Man kanske kan hoppas den får ett nytryck nu i och med filmen.
Historien om Ted Bundy och hans dåd har avhandlats förr i film och dokumentärer, och jag vill återigen rekommendera filmen The Deliberate Stranger (M. J Chomsky 1986) och dokumentären Conversations With A Killer: The Ted Bundy Tapes (J. Berlinger 2019). I Extremely Wicked, Shockingly Evil And Vile är det inte främst Ted Bundys brott som är i fokus, det är människan Bundy och människorna runt honom. Brotten blir en bakgrund och det viktiga i denna film blir människorna, och de som faktiskt drabbades av brotten som inte var offren eller deras familjer. Man glömmer ofta bort det i sådana sammanhang, att mördaren inte är en ensam entitet som lever i en bubbla som bara lämnas när brotten ska begås. Det finns föräldrar, partners, barn och anhöriga som det gör precis för oss andra, och som kanske inte så enkelt bara köper att deras nära begått fruktansvärda brott, som i fallet med Ted Bundy. Vem vill tro något sådant om någon man känner och tycker om? Jag tycker att Extremely Wicked, Shockingly Evil And Vile i vissa av sina scener på ett riktigt bra sätt tar upp valet och kvalet som de anhöriga och nära kan känna, och hur de tvivlar och inte vill tro på det som sägs. Hur de också lider, men av andra anledningar är brottsoffrens nära och kära… eller ja, kanske är det inte så annorlunda lidande ändå?
Det är ett lugnt tempo i filmen, och nära på inget våld alls visas vilket jag tycker är ett plus faktiskt, för det blir aldrig ett gottande i brotten som det ju enkelt kan bli. Det diskuteras, och när det väl är något våld som visas blir det mycket mer effektfullt och även om jag läst om detta, sett filmer och dokumentärer blir det jobbigt och det känns. Att förlita sig på snaskigt effektsökeri i filmer om verkliga brott kan enkelt bli smaklöst, och speciellt om resterande delen av filmen är dåligt skriven eller har ruttna skådisar. Finns många exempel på filmer där det bara blir pannkaka av allting, och känns ju respektlöst då det är verkliga människor som fått sätta livet till. Att det inte är så våldsamt passar också filmens tempo, då det som sagt är lugnt. Joe Berlinger har många titlar om mördare och våld på sitt CV så han kanske lärt sig att närma sig ämnet utan att behöva vara så spekulativ, eller så är hans intresseområde människorna som skildras, oavsett vad de gjort. Visst, det är ingen djupgående analys detta, men tycker infallsvinkeln ändå är bra och hur ur karaktär för att vara jag i egenskap av skräckfilmsälskare och våldsfilmskonnässör det än må vara är det ganska skönt att slippa rena våldsscener i denna. Det hade på något sätt inte passat in riktigt.
Jag tycker skådespelarna fungerar bra i denna, och Zac Efron gör ett riktigt bra porträtt av Ted Bundy. Han är lik honom både till utseende och sätt, och som tittare uppskattar jag verkligen när det detaljstuderats för att få det så genuint som möjligt. Filmen ser bra ut i övrigt också, och det känns som ett bra filmsjuttiotal. En sak med filmen jag uppskattade var att vissa scener var uppbyggda på ett sådant sätt att du som tittare också börjar tvivla på om Bundy är skyldig eller inte. Han görs mänsklig, och det vet jag skaver hos vissa, men jag tycker det är ett bra grepp för som sagt, människor som gör hemska saker är ju ändå människor. Bundy själv sa: ” People don’t realize that murderers do not come out in the dark with long teeth and saliva dripping off their chin. People don’t realize that there are killers among them. People they liked, loved, lived with, work with and admired could the next day turn out to be the most demonic people imaginable”. Tycker det citatet sammanfattar filmen ganska bra med, för det är mer av den mänskliga delen hos Bundy och hans nära och kära som den här handlar om än de många offer som dött i hans framfart. Fast offren glöms aldrig bort.
Extremely Wicked, Shockingly Evil And Vile är inte den bästa filmen jag sett som behandlar en seriemördare, men den är bra och lite annorlunda mot hur sådana filmer brukar se ut och vara upplagda. Det känns mer mänskligt detta, och med större fokus på nära och kära än hur det brukar vara och det är ett grepp jag tycker om. Det hjälper om man har lite förhandskoll på historien, så se gärna Conversations With A Killer: The Ted Bundy Tapes (J. Berlinger 2019) för den är noggrann och djupgående. Det är kul att se Efron tackla en sådan här roll, och att hans medspelare är så pass starka också. Om du uppskattade My Friend Dahmer (M. Meyers 2017) för dess tempo och form så kommer nog Extremely Wicked, Shockingly Evil And Vile vara något för dig. Det är en långsam film, men på ett bra sätt. Känns som om detta format skulle göra sig väldigt bra på andra seriemördares historier och deras offers historier, och då kanske någon av dem som inte gjorts massor om redan. Om inte annat för att Internet ska knorra om intresset….
Betyg 7.5 av 10
Michael Hammarberg