Exorcisten III
Genre: Skräck
År: 1990
Land: USA
Regi: William Peter Blatty
Skådespelare: George C. Scott, Brad Dourif, Jason Miller m.fl.
Längd: 110 min
Betyg: 10 av 10
Legion… smaka på ordet bara. Det är ett perfekt ord för en skräckhistoria med religiösa förtecken. Det är också namnet på den bok av William Peter Blatty som ligger till grund för Exorcisten III, och var från början Blattys förhoppning att även filmen skulle få heta. Detta för att distansera sig ifrån den allmänt bespottade Exorcist II: The Heretic (John Boorman & Rospo Pallenberg, 1977), men detta föll på döva öron. Oavsett titel ska detta enligt Blatty vara del två och den egentliga uppföljaren till The Exorcist (William Friedkin, 1973).
Många år har gått sedan händelserna vi bevittnade i The Exorcist där den unge Reagan (Linda Blair) blivit besatt och tvingats till en kamp för sin själ. I samma stad under samma tid hade också en seriemördare härjat, The Gemini Killer. Han har tillfångatagits och avrättats, men nu, alla dessa år senare, har tecken på hans återkomst börjat visa sig i nutida bestialiska mord. Men, han avrättades ju i elektriska stolen och hans tillvägagångssätt blev aldrig allmänt känt? Polisen Kinderman (George C. Scott) märker att spåren leder honom till en oväntad plats och fallet börjar komma honom närmare än han hade hoppats.
Jag ska vara ärlig direkt så ni vet var ni har mig, er ödmjuke skribent här på FromBeyond. Vissa dagar, ganska många faktiskt, är detta min favorit av Exorcisten-filmerna. Eller ja… tävlingen står ju mellan The Exorcist och denna, för resten av filmerna är ju i ärlighetens namn inget vidare alls. Men det är ju en hård tävling med två otroliga filmer i varsin ringhörna. Jag vill minnas att jag spelade in denna på VHS ifrån Kanal 5 i ungdomens dagar och bandet nöttes flitigt under åren. Nu har Studio S återigen haft god smak, och släpper den på blu ray med en del extramaterial och upphottad bild. Det enda som skaver lite är att ljudet är ganska lågt på utgåvan. Inte dåligt ljud, men lågt.
Jag har ju redan avslöjat min hållning till filmen och mer än en gång har jag funderat på hur jag skulle kunna smycka kroppen med någon slags hyllningstatuering till densamma. Det främsta för mig är stämningen i filmen. Det är något obehagligt nästan hela tiden som man inte riktigt kan greppa, och det är lite febrigt. Det balanseras mellan verkligheten och någon slags drömvärld på ett väldigt bra sätt och de scener som med bara ett uns annan regi hade kunnat falla platt, blir väldigt effektfulla. Tänker främst på scenen i ”himlen”. Det finns scener i filmen som trots att jag sett rullen fler gånger än jag kan räkna fortfarande får det att krypa i kroppen av obehag. Filmen visar heller inte mycket våld, men beskrivningarna kan räcka nog så långt. Trots att jag är ett stort fan av just videovåld så känns det som att det funkar mycket bättre med beskrivningarna än om man faktiskt skulle få se sakerna ske. Stämning är kanske ordet jag söker.
Utöver stämning och en obehaglig känsla har Exorcisten III ytterligare en sak som gör att jag knäböjer ännu djupare i min dyrkan, och det är ju skådespelarna. George C. Scott är ju ett powerhouse och jag har alltid imponerats av hur han växlar mellan känslor i filmen. Speciellt bra är det när han kokar över, för få människor kan se så irriterade ut. Dessutom har vi ju en annan favorit bland skådespelarna, och det är Brad Dourif. Att hans rollkaraktär växlar mellan Dourif och Jason Miller fungerar bra och speciellt Dourif får verkligen ta i. Samspelet mellan Scott och Ed Flanders, som spelar Fader Dyer, är också väldigt bra. Det känns som två gamla kompisar som kivas. Överlag bra skådespeleri i filmen.
Exorcisten III har varit en favorit för mig sedan första gången jag såg den. Jag har försvarat den mot dess fiender genom åren och höjt den till skyarna, där jag tycker den ska vara. Den är såklart den uppenbara uppföljaren till första filmen, och den lyckas vara mycket mer dessutom. En egen historia med anknytning till första filmen, och helt utan att bli ens en antydan till en upprepning. Det är en otrolig skräckfilm med ett obehag och en läskig känsla rakt igenom. Studio S gör ytterligare en kulturgärning genom att hotta upp rullen och släppa den på Blu-ray. Lite högre ljudnivåer hade inte skadat på utgåvan, men det är ju bara höja lite extra så är det problemet ur världen. Nej, jag har inte glömt… Exorcisten III innehåller världens bästa jump scare och det är bara så det är. Tack igen Studio S!
— — —
Mikael Hammarberg