Worry Dolls aka The Devil’s Dolls
Skräck, USA, 2016
Distributör: Njutafilms
Regi: Padraig Reynolds
Manus: Danny Kolker & Christopher Wiehl
Skådespelare: Christopher Wiehl, Kym Jackson, Tina Lifford m.fl.
Längd: 85 min
Just blivit matförgiftad och kräkts ur mig lungorna på ett sådant sätt att självaste Pazuzu hade torkat en tår av avundsjuka ur ögonvrån. Men.. var det matförgiftning eller sitter det någon illasinnad person där ute med en docka på pricken lik mig som lägger förbannelser och sticker nålar i valda kroppsdelar på min dockkopia? Från sjuksoffan väljer jag då att se Worry Dolls, både i recensionssyfte men också för att kanske hitta en lösning på min egen förbannelse!
Seriemördaren Henry Bale (Matty Ferraro) har gäckat polisen i Mississippi under en lång tid, men till sist hinner lagen upp honom och med hett bly rakt in i torson sätter de stopp för mördaren. På platsen hittar polisen Matt (Christopher Wiehl) en liten trälåda med någon slags dockor. Han varnas för att ta med lådan och dockorna ifrån platsen, men bevis är bevis så lådan åker med honom. Vid en ouppmärksam stund så hittar Matts dotter Chloe (Kennedy Brice) lådan med dockor, och förbannelsen som finns i dem väcks till liv ånyo. En handfull underliga mord begås och det verkar ha ett samband med dockorna. Chloe hamnar i koma, och tiden börjar rinna ut för Matt…
Jag har alltid tyckt voodoo och liknande varit intressant, och att hela den religionen och ideologin borde ju verkligen kunna ligga till grund för riktigt vassa skräckfilmer. Worry Dolls öppnar starkt, med hyllningar till två gamla klassiska skräckfilmer, nämligen City of The Living Dead (L. Fulci 1980) och Texas Chainssaw Massacre (T. Hooper 1974), och jag får upp hoppet. Sedan går det tyvärr utför, och även om filmen inte är en total katastrof så känns det som att konceptet som är bra inte riktigt förvaltas. Miljöerna och storyn har sådan potential, men precis som väldigt ofta annars är det för rent och snyggt, plus att det stundtals känns som skådespelarna inte riktigt är ”med”. Det känns avslaget och oengagerat stundtals, och väldigt tydligt att det läses ur ett manus. Hade velat ha det skitigare och elakare, för då tror jag att hela filmen hade lyft en aning och kanske att det haltande skådespeleriet inte hade blivit lika tydligt. Effektmässigt är det också bäst i början av filmen, och jag trodde det skulle bli en riktig effektfest, men det höll sig skapligt lugnt och på en hygglig nivå.
Worry Dolls är inte dålig direkt, den är bara inte så intressant eller spännande. Känns som en sådan där rulle man plockar upp om ett tag igen för framsidan ser fräck ut, men helt glömt bort att man redan sett. Synd, för den hade beståndsdelar som hade kunnat göra den både intressant och annorlunda, men nej. Reynolds tappade bollen lite för mycket för att betyget ska segla upp. Inte jättedåligt, bara grå och relativt ointressant förutom ett par scener som är bra. Hoppas dock att någon plockar upp hela voodoo-konceptet och gör en riktigt obehaglig film med allt vad det nu kan innebära. Finns en enorm potential för stordåd inom den genren, men Worry Dolls är inte filmen som kommer att bli en framtida klassiker eller ens kommas ihåg om ett par dagar. Men… håller hoppets låga brinnande att det kommer voodoo-filmer med attityd i framtiden.
Betyg 4 av 10
Mikael Hammarberg