Tony – en seriemördare i London (2009)

Tony – en seriemördare i London
Skräck/drama, England, 2009
Distrubutör: Njuta Films
Manus & regi: Gerard Johnson
Skådespelare: Peter Ferdinando m.fl.
Längd: 76 min
Finns på DVD från 2011-06-15

— — —

Seriemördare. Mänskliga monster som smyger runt och tar sina medmänniskor av daga för sin egen njutnings skull. Gudskelov är de inte speciellt vanligt förkommande även om man skulle kunna tro det då tv-serier och spelfilmer formligen kryllar av dem. Naturligtvis är anledningen att vi fascineras av sådant som är svårt för oss att förstår. Hur fungerar en person som går igång på ta livet av andra människor? Och hur kan de till vardags framstå så alldagliga när de på sin fritid styckar upp folk på löpande band? Filmen Tony – en seriemördare i London kanske inte ger några direkta svar på dessa frågor, men den erbjuder ett riktigt intressant porträtt av ett rovdjur i människokostym.

Precis som man kan utläsa av titeln så får vi stifta bekantskap med Tony (Peter Ferdinando). En tillbakadragen och tillsynes prydlig London-kille i sina bästa år, men Tony har också en hemlighet. Han kan inte låta bli att systematisk ha ihjäl andra människor. Utanför hemmets väggar så framstår han kanske som missanpassad och klen, men de som luras in i Tonys lägenhet kan ha oturen att få se en helt annan sida av honom…

Tony – en seriemördare i London må vara en bagatell, men det är helt klart en trevlig sådan. Vi får följa med i en skruvad vardag som kantas av ensamhet, videovåldsklassiker på VHS samt mängder av likdelar i plastpåsar. Tony är till ytan städad och proper i sin sidbena och fyrkantiga glasögon. Men när han öppnar munnen och visar sina svarta tandstumpar så antyds det en genomrutten insida. Skulle man likna Tony med en brittisk Jeffrey Dahmer så är man nog inte helt ute och cyklar. Både hans yttre och hans tillvägagångssätt, där det egna hemmet blir en brottsplats, påminner starkt om den amerikanska antropofagen. Dahmer påstod i sin rättegång att han mördade unga män för att han på något sätt skulle kunna få behålla dem hos sig. Varför Tony mördar är däremot inte riktigt lika kristallklart. Han verkar fokusera på att lura hem män till sin lägenhet, men samtidigt så blir han chockad och förorättad när de ger honom sexuella inviter. Han läser porrtidningar och försöker betala prostituerade för att ”kramas”, men vaknar likväl bredvid en kraftigt förruttnad manskropp. Tonys motiv är oklara och hans psyke ett enigma. Sak samma, kanske får man nöja sig med att sammanfatta honom som en rejält skruvad figur med klart bisarra tendenser.

Att denna film är regissören Gerard Johnsons första långfilmsprojekt är högst anmärkningsvärt. Han visar prov på att behärska både typisk engelsk ”diskbänksrealism” och svart humor. Miljön i filmen är en typiskt London-grå arbetarklassförort där allt känns hopplöst skitigt och anonymt. En ensam pianoslinga dyker vid något tillfälle upp för att förhöja stämningen men förövrigt så är det rena rama Dogmafilmsestetiken. Kameraarbetet är intimt närvarande och lyfter skickligt fram filmens oglamorösa karaktärer. Skådespelarna är högst trovärdiga och känns som om de fötts direkt ur den gråa betongen, men man ska inte hymla med att det helt klart är Peter Ferdinando som gör den stora insatsen. Han verkar stortrivas i rollen som den mordlystna Tony och lyckas både vara obehaglig och småkomisk på samma gång. När exempelvis en ”tv-pejlare” möter sitt öde efter att ha försökt beslagta Tonys tv så är det svårt att inte få ett rått leende på läpparna.

Den som förväntar sig en ”splatterfest” när de knäpper på Tony – en seriemördare i London lär bli besvikna. Även om jag gärna skulle ha velat veta ännu mer om ”personen” Tony så rör sig först och främst en porträttering av en djupt störd människas. Det är naturligtvis svårt att inte göra kopplingar till John McNaughtons  Henry – en massmördare (1986), men riktigt så välgjort och obehagligt detaljerat blir det aldrig. Det ska däremot bli riktigt intressant att se vad det Johnsson och Ferdinando kommande projekt Hyena (2012) kan tänkas innehålla.

Betyg: 6,5 av 10

— — —

Kristoffer Pettersson: FromBeyond-redaktör

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*