Thriller – En Grym Film
Rape/Revenge, Sverige, 1973
Manus och regi: Bo Arne Vibenius
Medverkande: Christina Lindberg, Heinz Hopf mfl.
Längd: 107 minuter
Distributör: Synapse
— — —
Att Thriller – En Grym Film (1973) står som en av influenserna bakom Quentin Tarantinos Kill Bill-filmer kan omöjligt ha gått något explotaitionfanatiker förbi. Den store regissören har poserat med vår egna stolthet Christina Lindberg på flertalet bilder, och hennes nyvunna popularitet har gett henne chansen att resa världen runt och träffa fans. Frågan är dock, hur bra är egentligen filmen bakom hela spektaklet?
Vi får i filmen följa den unga och vackra Madeleine (Lindberg), som är stum till följd av ett sexuellt övergrepp som barn. Hon hjälper till på föräldrarnas gård och lever en stilla tillvaro, något som dock ändras helt när hon en dag plockas upp av den stilige och spännande Tony (Heinz Hopf) och blir bjuden på finmiddag och inbjuden till hans lya för trevligt umgänge. Det visar sig dock att han har något annat i tankarna. Han drogar Madeleine och gör henne beroende av heroin, vilket leder till att hon tvingas arbeta som prostituerad hos honom, och spendera dagarna med att tillfredsställa människor för pengar. Så småningom börjar dock hämndtankar formas hos henne, och hon bestämmer sig för att ta saken i sina egna händer.
Det hade varit enkelt för Thriller att leva på sitt rykte och Christina Lindbergs odödliga kvinnliga hämnarikon, poserandes med ögonlapp och hagelbössa. Filmen hade kunnat vara medioker och ändå levt klar som en kultrulle med tillhörande status. Lyckligtvis är Thriller mer än bara sin “creddiga” koppling till Tarantino och förtjänar definitivt den plats i det obskyra rampljus som den fått.
Ingen ful fisk går säker när Madeleine (Christina Lindberg) är i hämnartagen.
Med sitt stundtals våldsamt stiliserade bildspråk, där Lindberg skjuter ihjäl fula fiskar i slow-motion, är Thriller film som drivs mer av handlingar än av dess intrig. Intrigen finns där som en motivation till varför saker och ting ska hända, och är i sig en rätt tunn sak. Dock kompenseras detta upp av att filmen vågar lita på sig själv i övrigt till den grad att bristen på en mer djupgående intrig inte får någon direkt betydelse för slutresultatet. Visst känns väl de inklippta hårdporrscenerna mer eller mindre onödiga, men i övrigt håller Thriller än idag och är en, på flera plan, snygg och välgjord hämndhistoria. Musiken av Ralph Lundsten ger våldsscenerna en ibland drömsk känsla. Filmen blir i dessa stunder mer än vad den till en början utger sig för att vara och sätter en unik prägel på sig själv som inte går att förneka.
Och visst, det är svårt att värja sig mot hur fantastiskt cool Christina Lindberg ser ut när hon så småningom ger sig ut på sitt blodiga hämndtåg. Till filmens fördel är vägen dit välstrukturerad, vilket bidrar till att filmen aldrig drabbas av ett långsamt och segdraget tempo. Thriller – En Grym Film är en av de kultfilmer som förtjänat sitt rykte, och sin plats i en genrefilmskanon, i den mån en sådan finns.
Betyg: 7,5 av 10
– – –
David Larsson; FromBeyond-redaktör