The Dirties
Drama, Kanada, 2013
Distributör: Phase 4 Films
Regissör: Matthew Johnson
Medverkande: Matthew Johnson, Owen Williams, Krista Madison m.fl.
Längd: 80 minuter
Finns som import.
— — —
Det är något magiskt med att göra film. Även fast ens filmade verk lider brist på professionella skådespelare, manuset man skriver gärna överskrider allt vad budget heter och eventuella specialeffekter får användas sparsamt om ens alls, så är varje bildruta varje filmskapares kärleksförklaring till mediet och inre uttryck som ges liv. Indiefilmen The Dirties gör ett försök att utforska detta ihop med känsligare ämnen som mobbing och dess konsekvenser.
High school-studenterna Matt och Owen ska göra en film ihop och dess idé och manus är redan utstakade. Filmen bär titeln The Dirties efter namnet som de själva har gett sina mobbare och är en komisk skildring av deras hämnd på dem. Problemet är bara att innehållet ses som onödigt våldsamt och filmen tvingas klippas innan den visas för klassen, som i sin tur inte tar emot filmen särskilt positivt. Det är här som hjärnan bakom filmen, Matt, skämtsamt föreslår den absurda idén att iscensätta hämnden på riktigt i form av skottlossning. Frågan är hur allvarlig Matt egentligen är.
”Crazy killers are always obsessed with The Catcher in the Rye”
Innan filmen sätter igång får vi en text som berättar att den innehåller våldsamma scener och att materialet inte på något sätt har ändrats, av respekt för offren och deras familjer. Detta förebådar förstås att något hemskt har hänt och att filmen vi tittar på är filmen som antingen hittades av någon eller helt enkelt visades efter vad som nu hände. Sättet vi ser filmen på är genom karaktärernas egna kameror, vilket för tankarna till ”found footage”-genren som bekant florerat friskt i filmmediet på senare tid på gott och ont. Om man redan på förhand känner avsmak för denna typ av film, så kommer förmodligen The Dirties inte att ändra på det. Vilket är synd för detta är inte på något vis en efterapning, utan känns som sin egna intressanta och framförallt naturliga skildring av en persons allt mer rubbade sinnestillstånd. Nog för att filmen innehåller lite skakig kamera och relativt långa tagningar då och då, men lyckas man ha överseende så är detta en av de bättre och mer verklighetstrogna försöken till att göra något liknande. Det är skoj att följa de båda filmskaparna då de i början ägnar sig åt sin film, pratar idéer och diskuterar huruvida inte Owen skulle försöka att komma i kontakt med den där tjejen, Chrissy (spelad av Krista Madison), som han är förtjust i. Båda karaktärerna spelas superbt av Matthew Johnson och Owen Williams och förmedlar två personer som man gärna hade varit vän med och relaterar till.
Matt och Owen klipper filmen vi tittar på. Insert meta joke here
Matt och Owen har två personliga kameramän med sig som står för filmandet av både deras film och deras samtal utanför. Ett vanligt problem här hade gärna varit lättheten att ifrågasätta varför vissa scener ens filmas om det faktiskt var i verkligheten, men här fungerar det för det i stort sett utmärkt och blir inte särskilt konstigt, med få undantag. Lite udda är det att kameramännen genom i stort sett hela filmen inte säger mycket alls, så till vida att jag började fundera på huruvida detta var en lek med oss som publik på något sätt. Särskilt mot slutet av filmen får jag känslan av att kameran bara hänger med, som om mannen bakom inte var en person överhuvudtaget. Såklart vore det konstigt om kameramannen pratade under tiden filmandet ägde rum, men ytterligare ett samtal eller två mellan kameramannen och huvudkaraktärerna hade varit på sin plats.
En av varningssignalerna – Spänningen stiger
Det går snabbt upp för tittaren att det är Matt som behandlas värst av mobbarna på skolan, vilket vi ser i några scener. Det är också här som vi sakta men säkert börjar bevittna Matts frustration ta form i någonting mer oroväckande. Owen vet längre inte om han ska börja oroa sig eller om Matt fortfarande yttrar sin skämtsamma personlighet, när han börjar sätta upp bilder på mobbarna i sitt rum och läser boken om skolskjutningen på Columbine. Filmen förändras gradvis med ökad spänning som vägrar släppa taget och man kan bara gissa vad som kommer att hända i slutändan. Om det är något som kunde göra filmen lite starkare så skulle det vara ytterligare scener där vi får se Matts reaktion på att bli illa behandlad eller där han och Owen pratar om Matts jobbiga situation.
The Dirties är speciell på det viset att den tar upp ett känsligt tema och presenterar det på ett sätt som mestadels känns genuint. Den går från att vara en kärleksförklaring till filmkonsten till att porträttera en ung elevs nedgång i galenskap. Det är intressant och spänningen är av subtil art som smyger sig på en, men ligger tät i luften genom filmens andra hälft. Jag är inte helt säker på att filmens abrupta slut är till dess fördel, men oavsett vilket så är The Dirties välgjord och vågar jag säga viktig film som behandlar sitt känsliga ämne på ett väl avvägt sätt.
Betyg: 6,5 av 10
— — —
Jonas Pettersson