The Coulor Out of Space
Skräck, Tyskland, 2010
Regissör: Huan Vu
Skådespelare: Ingo Heise, Paul Dorsch, Jürgen Heimüller m.fl.
Distributör: Njuta Films
Längd: 86 minuter
Releasedatum på svensk DVD: 2013-07-31
— — —
Jonathan Davies, spelad av Ingo Heise, söker desperat efter sin far som plötsligt försvunnit. De få spår han hittar leder honom över atlanten till en liten tysk by omgiven av tät skog där hans far en gång var stationerad under andra världskriget. Till en början verkar hans sökande vara förgäves, men det dröjer inte länge innan han finner en gammal man som säger sig ha mött hans far under krigstiden. Jonathans fars försvinnande är dock inte det enda mysteriet, då den gamle bonden börjar berätta om mystiska ljussken och meteorer som slog ner 40 år tidigare. Trots att decennier passerat verkar det förflutnas mysterier tränga igenom så väl tid som rum, och det står snart klart för Jonathan att det mystiska skenet hans far såg som ung är direkt kopplat till hans försvinnande!
Att försöka sig på att filmatisera en av Howard Phillip Lovecrafts gastkramande berättelser, som trots allt hämtar mycket av sin slagkraft hos läsarens egen fasansfulla fantasi, skulle nog kunna anses vara något av ett mastodontprojekt. Att sedan välja Färger bortom tid och rum, där många läsare nästan förlorat vettet i den omöjliga uppgiften att föreställa sig en för jorden främmande färgnyans, känns som en smärre omöjlighet att presentera i ett så pass visuellt medium. Men på något sätt lyckas ändå regissören Huan Vu och resten av teamet bakom The Colour out of Space, eller Die Farbe som den är mer känd som internationellt, långt bättre än vad många andra mer erfarna regissörer nog skulle kunna ha gjort.
Må så vara att ingen ännu lyckats presentera en helt bokstavstrogen filmatisering av någon av Lovecrafts berättelser, men The Colour Out of Space visar att detta kanske inte alltid är ett måste att sträva efter. Tack vare en del kreativa friheter med manuset har man lyckats bygga upp ett riktigt välskrivet ramverk kring berättelsen som inte bara gör den flyter på bättre rent dramaturgiskt, utan dessutom gör det lättare för publiken att identifiera sig med karaktärerna. Något paradoxalt skulle man kanske därför kanske kunna säga att man just genom att frångå originaltexten lyckats skapa en av de mest trogna filmatiseringarna av författarens verk. För även om bokstavstrogna fans av Lovecraft kanske fnyser åt tanken att ändra på författarens verk, så är det svårt att förneka att Vu och hans filmteam faktiskt lyckats fånga den där krypande och nästan kvävande stämningen som genomsyrade Lovecrafts novell.
Kanske är det just den här respekten och förståelsen av Lovecraft som gör det lätt att ha överseende med filmens, ibland väldigt uppenbara, låga budget. Tack vare ett sparsamt användande av specialeffekter, ett val som måste säga vara till filmens fördel, lyckas man dock hålla sig undan de vanligaste fallgroparna som indieproduktioner brukar falla i. Dock kommer nog många cineaster finna det svårt att skaka av sig känslan av just hur billig filmens kamera är, vilket rimmar lite illa med hur välhanterad produktionen är i övrigt. Men här har Sphärentor Filmproduktionen, precis som Millroads Films lyckades göra med sin fantastiska tolkning av The Shadow out of Time, faktiskt klara av att vända sina budgetproblem till en av sina största styrkor. Genom att presentera berättelsen i vackra gråskalor snarare än färg, så lyckas man göra filmen till en sprudlande homage till såväl Lovecraft som till forna dagars b-skräckfilmer. Att dessa dunkla toner dessutom gör att den titulära utomvärdliga färgen som man låter dansa över skärmen i rosavioletta toner verkligen står ut gör bara valet känns än mer genialt.
Sättet vi förmedlar skräck i såväl böcker som filmer har utvecklats en hel del sedan H.P Lovecraft skrev ner sina mardrömslika berättelser, och inte alltid till det bättre. The Colour Out of Space kommer inte att falla alla i smaken, då Huan Vu snarare verkar ha strävat bakåt än framåt i sin presentation av berättelsen. Narrativet är lågmäld, berättelsen tar tid på sig att bygga en ruskig atmosfär, och filmen saknar dessutom helt jumpscares. På många sätt kanske man kanske rent av skulle kunna säga att den framstår som en relik jämte dagens filmer. Men för många är inte detta något negativt. The Colour Out of Space är snarare som ett glimmande guldkorn i mörkret av formstöpta dussinskräckisar, en undangömd skatt som skvallrar om forntidens praktdagar. Medan den är långt ifrån att vara en perfekt skräckfilm, och dess brister ibland lyser igenom, så är det ändå en titel som alla älskare av skräck, så väl skriven som filmatiserad, skulle vara stolta över att ha i sin hylla.
Betyg; 7 av 10
— — —
Johan Axell; Frombeyond-redaktör