Stolen
Action/Thriller, USA, 2012
Regi: Simon West
Manus: David Guggenheim
Medverkande: Nicolas Cage, Malin Åkerman, Danny Huston, Josh Lucas mfl.
Längd: 95 minuter
Distributör: Scanbox Vision
Finns på svensk dvd från och med 2012-12-05
— — —
Ingen skådis (Chuck Norris borträknad) har fått utstå/åtnjuta en kultstatus på internet i form av blandade klipp från hans filmer på youtube, 
och sajter som ägnar sig åt att photoshoppa in hans ansikte på andra, som Nicolas Cage. Säga vad man vill om karln, hans karriär är idag inte den man kunde trott när han plockade hem en oscar för sin starka tolkning som nersupen och dödsbenägen i Leaving Las Vegas (1995). En vedervärdig remake av skräckmästerverket The Wicker Man (2006) och diverse inhopp i direkt-till-dvd-rullar har fått hans en gång forna starkt lysande stjärna att tappa sin glans.
Därmed inte sagt att jag ser ner på Cage, snarare tvärtom. Han förtjänar respekt för att han åtminstone ger allt i allt han gör, oavsett om det är en Werner Herzog-rulle eller en film där han jagar skatter och kidnappar presidenter. Att han kan sitt yrke behöver han inte längre bevisa, att han får roller som inte riktigt tar bruk av hans potential som skådespelare är en annan femma.
I Stolen (2012) spelar han ex-rånaren Will Montgomery, som kommer ut ur fängelset efter att ha tjänat tio år för ett stort rån. Väl ute träffar han på sin dotter, som inte vill ha med honom att göra, trots att han försäkrar henne att han lämnat det kriminella livet bakom sig. Inte nog med det; hans forna partner är säker på att han gömmer de tio miljoner de stal vid rånet, pengar han nu vill ha, och FBI tror inte på att han kommer att hålla sig på livets rena bana. Det hela blir ännu knivigare när hans dotter kidnappas, och han tvingas ge sig in i en karusell av kaos för att rädda henne.
Nicolas Cage försöker desperat vinna sin dotter med en blå teddybjörn. Ungefär lika lyckat som filmen själv.
Tyvärr är Stolen inte filmen som kommer motbevisa de som tycker att Cage tappat bort sig helt. Kort sagt är det en oinspirerande film vars formula man sett åtskilliga gånger förut. Att man dessutom brukar sig av klyschor som var uttjatade för femton år sedan gör inte saken bättre. Lyssna bara på soundtracket, som låter taget ur valfri okvalitativ film som visades på den nu mer avsomnade kanalen actionsexan. Lägg där till en skurk som är så fånigt överdriven och orealistisk att man vrider sig av obekvämhet, och en FBI-agent som traskar runt med 2012’s fulaste hatt och inte känns trovärdig för ett enda öre.
Omslaget vittnar om en späckad actionrulle där det sprängs och härjas, men inte ens det får man. Visst, Cage springer runt mycket, men det är inte mycket matnyttigt som händer i övrigt. En av filmens höjdpunkter är förvisso när han talar svenska med motspelerskan Malin Åkerman via telefon, men inte ens det gör filmen värd att se. Faktiskt. Det här är alltså en film som blir ännu en i mängden av mindre lyckade projekt att lägga till på sitt CV för herr Cage. Även om jag själv är mer eller mindre övertygad om att karln fortfarande kan, bara han hamnar rätt, blir det nog svårt att övertyga de redan skeptiska om något annat.
Betyg: 2,5 av 10
– – –
David Larsson; FromBeyond-redaktör