She Killed in Ecstasy (1971)

She Killed in Ecstasy, Alternativ titel: Sie tötete in Ekstase
Sleaze/skräck, Tyskland, 1971
Språk: Tyska
Distributör: Second Sight
Manus & Regi: Jess Franco
Skådespelare: Soledad Miranda, Fred Williams, Paul Muller, Howard Vernon, Ewa Strömberg, Jess Franco, Horst Tappert
På DVD från Second Sight sedan 2000-12-27

— — —

She Killed in Ecstasy DVD second SightJesús ”Jess” Franco (1930-2013) föräras förvisso “Dagens Franco”, i FromBeyonds podcast, men mycket vill ju som bekant ha mer.

Innan den nu avlidna Eurotrash-mästaren livspartner och musa Lina Romay (1954–2012) kom in i bilden hade hans fascination under en period riktats mot ett annat håll – närmare bestämt mot den portugisiska skönheten Soledad Miranda. Denna mycket karismatiska unga skådespelerska hade förmodligen också gått en mycket bra karriär tillmötes om inte oturen varit framme. 1970, samma år som han gjorde She Killed in Ecstasy, avled Miranda dessvärre i en otäck bilolycka blott 27 år gammal. Nämnvärda Franco-titlar där man kan avnjuta Miranda i är Eugénie (1974), Vampyros Lesbos (1970), The Devil Came From Akasava (1970) och inte minst – She Killed in Ecstasy.

Temat i She Killed in Ecstasy är väldigt typiskt för det tidiga sjuttiotalets exploitationfilm. En ung kvinna förnedras på ett eller annat sätt och bestämmer sig därför för att utkräva hämnd. Hon förvandlas till en livsfarlig femme fatale samt till en antihjälte som publiken både kan fascineras och skrämmas av. Några idag kända exempel på detta tema är de japanska Female Convict 701: Scorpion (1972) och Lady Snowblood (1973), men man bör även nämna den svenska Thriller: A Cruel Picture (1973). De nämnda filmerna är dock betydligt mer actionfokuserade än vad She Killed in Ecstasy är. Här är det, precis som det ofta är när det kommer till Jess Franco, istället mild arthouse-erotik blandat med försiktig skräck och naturligtvis också massor med funkig sjuttiotals-jazz.

Soledad Miranda i "She Killed in Ecstasy"
Soledad Miranda i ”She Killed in Ecstasy”

Filmens plot är lika enkel som den är effektiv och rollbesättning verkar till stor del hängt med direkt från Francos Vampyros Lesbos. Miranda (som här döljer sig bakom namnet Susann Korda) spelar den unga läkarhustrun Mrs. Johnson. Hennes make och själsfrände, spelad av Fred Williams, håller dock på med en något kontroversiell forskning. Med hjälp av experiment på mänskliga embryon hoppas han kunna förebygga svåra sjukdomar, När Dr. Johnson visar upp sitt arbete för en medicinsk kommitté får han dock en rejäl kalldusch. De blir ursinniga kallar honom för charlatan och drar in hans licens. När de till och med går så långt att de slår sönder hans labb blir det för mycket för honom. Trots sin fagra frus stöd glider han in i en djup depression vilket slutar med att han slutligen tar sitt liv. Kvar lämnar han sin unga fru som nu sjuder av hat mot de som drev hennes make i fördärvet. Med maken ruttnande på sängen i parets stiliga strandvilla ger sig nu Mrs. Johnson iväg för att hämnas. Till vapen använder hon sin kropp…

she killed in ecstasy
Med kroppen som vapen!

Den fortsatta utvecklingen är sedan lätt förenklat att Mrs. Johnson i olika förklädnader förför de fyra kommitté-medlemmarna för att sedan mörda dem, och i männens fall – skända dem genom att skära av deras genitalier. Dess fyra spelas av Paul Muller, Howard Vernon, svenska Ewa Strömberg (för lite obligatorisk girl on girl-action) och tillfredställande nog av Mr. Jesus Franco själv som dessutom får den grymmaste behandlingen. Morden ifråga är förövrigt ganska odramatiska, men när det är fröken Strömbergs tur så får vasst stickverktyg stå tillbaka för en genomskinlig uppblåsbar kudde. Detta resulterar i en rätt visuellt skruvad scen där offer och gärningskvinna har ögonkontakt trots att Strömbergs ansikte pressas mot kudden. Om denna detalj fanns i filmens manus (som Franco skrev själv) eller improviserades fram på plats är svårt att säga, men genialt är det.

she killed in ecstasy Franco speaks
Ohyggliga nyheter från en av doktorerna (Franco)

Något annat som är underhållande i She Killed in Ecstasy är Horst Tappert som spelar någon form av mordutredare. Detta måste vara en av de mest passiva poliser som någonsin gestaltats på film. Hans utredning verkar till större delen bestå av att han konstaterar att ”mördaren måste vara sjuk i huvudet” och liknande djupgående analyser. Trots att de utsatta doktorerna dyker upp och nära på lägger gärningskvinnan på hans skrivbord så kommer han inte till skott utan fortsätter intala de olika läkarna att allt är helt i sin ordning, vilket det naturligtvis inte är. Utan att överdriva kan man nog konstatera att denna sub-plot , om den nu någonsin varit speciellt utvecklad, fått stryka på foten rejält.

she killed in ecstasy doctors
Översittardoktorerna har talat.

Nej, det råder som sagt inte någon tvekan om att det finns ett helt gäng så kallade ”logiska luckor” i She Killed in Ecstasy. Men filmen har faktiskt inte så överdrivet mycket typiska snabb-produktionsdoftande lösningar som ut och in-zoomningar för att skapa liv och rörelse i sterila scener. Istället får miljö och scenografi en hel del spelrum. Och med alla rätt. Utsikten över den spanska kusten ger fotot en avslappnad och romantisk atmosfär som också ackompanjeras fint av Manfred Hubler och Sigfried Schwabs psykedeliska funkjazz.

She Killed in Ecstasy francos death
Nu är det kört doktordjävul!

Filmens karaktärer känns också mänskliga och det är stabilt skådespel överlag (även Jess Franco). Showen stjäls dock utan tvekan av Soledad Miranda som med sitt långa mörka hår och mystiska aura är strålande i rollen som Mrs. Johnson, en dam som blivit galen av saknad efter sin avlidna make. Hon fantiserar om honom medan hennes nästa offers händer söker sig över hennes kropp, och med extasen kommer döden. Hon återvänder sedan till sin ruttnade make i den vackra strandvillan (i filmens inledning finns en fantastisk vacker scen då Miranda blickar ut över havet med den väldiga villan i bakgrunden). Kanske låter det pretentiöst och lite konstigt, men det känns heller inte som om Francos kamera objektifierar eller förnedrar Miranda, utan snarare ikoniserar henne. Man kan förmoda att Franco var mycket fascinerad av denna unga kvinna och att han ville göra något mer än en sliskig softcore-porris, och jag tycker nog att han lyckas med detta.

she killed in ecstasy mirande beach house
Stiligt foto på stilig dam i skön miljö

She Killed in Ecstasy har den där typiska och lite underliga Franco-känslan av både arthouse och sleaze. Trots att en titel som She Killed in Ecstasy osar ”Giallo” lång väg så skulle jag nog snarare kalla den för ett mörkt romantiskt drama än för en regelrätt skräckfilm. Vampyros Lesbos är kanske snäppet bättre som film, men She Killed in Ecstasy är ändå en underhållande laddning Jess Franco när han är som bäst.

Betyg: 6,5 av 10

— — —

Kristoffer Pettersson; FromBeyond-redaktör

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*