Samlade svenska kulter
Skönlitteratur, Sverige, 2011, Wahlström & Widstrand
Författare: Anders Fager
Språk: Svenska
549 sidor
Finns att köpa genom svenska återförsäljare sedan 2011
— — —
Svensk skräcklitteratur har onekligen fått någon slags revival på senare år, främst i och med John Ajvide Lindqvists framgångar, både internationellt och i Sverige. Det kommer kanske inte som någon större överraskning då att andra författare ger ut böcker i den här genren, det verkar ju vara ett lyckat koncept. Anders Fager har tidigare skrivit bräd- och kortspel med fantasy- och övernaturliga teman, och debuterade 2009 med sin novellsamling Svenska kulter, som är en slags föregångare till denna bok. Hans debutverk blev hyllat av pressen, frågan är om han lyckas återupprepa sin bedrift med denna novellsamling?
Det kan vara på sin plats att säga att Fagers debutverk återfinns i Samlade svenska kulter (2011), där den utgör första tredjedelen i en slags novellsamlingstrilogi som samlats till den här boken. Fager spinner vidare på det tema och den värld han byggde upp i sin första novellsamling, där den kanske främsta gemensamma nämnaren är att han tydligt har hämtat inspiration från HP Lovecrafts klassiska verk och fört in hans litterära universum i Sverige. Novellerna utspelar sig samtliga i Sverige och till största del i nutid, med undantag från ett fåtal noveller som får ses som en form av tillbakablickar för att understödja den litterära värld Fager vill bygga upp.
I Samlade svenska kulter får vi bland annat följa en kontroversiell och framgångsrik konstnär som kommer i kontakt med en mystisk förening, vilket leder till oanade och förfärliga konsekvenser. Vi får vara med när Hermann Göring beger sig till Stockholm under andra världskriget i dolda syften och när ett svenskt militärförband på 80-talet gör en fasansfull upptäckt under ett topphemligt uppdrag ute i skärgården. Vi får följa ett par som upptäcker ett sätt att komma till den andra sidan, den som väntar oss efter döden, och vi får veta vad ett gäng tonårsflickor egentligen har för sig efter skoldanserna i trakterna kring Borås.
När jag läste Fagers första novellsamling var jag inte direkt överrumplad av hur fantastiskt det var. Visst, han hade lyckats stundtals riktigt bra med att få in Lovecraft i det svenska samhället, men samtidigt kände jag att han ofta siktade väldigt högt utan att inte riktigt nå fram, vilket gjorde att novellerna inte kändes varken lika intressanta eller originella. Det märks dock när man väl börjat läsa de följande delarna i Samlade svenska kulter, att Fager haft en större tanke med sina noveller än att ge ut dom i en novellsamling. Här är det istället fråga om att bygga upp en eget litterärt universum, tydligt inspirerat av det Lovecraft en gång gjorde så bra. Kombinationen Lovecraft och Sverige är givetvis nervkittlande för en skräckfantast som mig själv, och det är därför än mer glädjande att se att Anders Fagers skräckberättelser fungerar mycket bättre när man får ta del av dom i ett större perspektiv. Här framstår han inte alls som en lika pretentiös författare, utan istället som någon med en tydlig idé vad han vill få fram och som han sedan ger läsaren med sina noveller.
Mellan varje längre novell har Fager valt att lägga in korta berättelser som fått namnet Fragment, följt av vilket nummer i ordningen det är. I dessa berättelser återknyter han till saker som redan hänt, och inleder saker som komma skall, vilket gör att dom blir en slags tydlig röd tråd som knyter ihop Fagers noveller med varandra och gör att dom på ett sätt blir till en stor berättelse, som berättas ur olika perspektiv och som handlar om olika människor. Detta gör att Fagers enligt mig tidigare misslyckade ambitioner nu fullföljs och det blir istället riktigt lyckat och ett riktigt nöje att ta del av. Han visar att han har mycket att bidra med till den svenska skräcklitteraturen, och sättet han väver in det Lovecraft-doftande i sina noveller är strålande och gjort med en sån fingertoppskänsla att det aldrig blir enbart för sakens skull, utan för att ge berättelserna en extra krydda.
Att allt är förlagt i Sverige, och oftast i nutid dessutom, gör berättelserna enklare att relatera till, vilket också gör dom betydligt otäckare. I en novell har 151 pensionärer begått massjälvmord genom att hoppa från Västerbron, och sättet Fager beskriver hela förloppet på gör att jag som läsare känner ett starkt obehag inför det som utspelar sig. För trots att hans noveller är präglade av övernaturliga inslag, känns det aldrig långdraget eller fånigt, utan snarare otäckt, då Fager låter läsaren tveka på sin egen omgivning, genom att låta det vardagliga livet i Sverige drabbas av onämnbara fasor och monstruösa varelser vi helst låter bli att föreställa oss. Vi förstår ganska snart att den säkerhet vi tar för givet inte gäller i Anders Fagers universum, och med tanke på det träffsäkra sätt författaren berättar på så blir det aldrig att hans värld känns värst lång från våran egen, vilket knappast gör det hela mindre otäckt.
Jag hoppas verkligen att Anders Fager tar till vara på det litterära verk han med Samlade svenska kulter skapat, och fortsätter på det spår han här påbörjat. När man kommer in i boken förstår man snart att det inte är ett gäng enskilda noveller man har att göra med, utan istället delar av ett större verk, som berättar om ett Sverige där uråldriga krafter har stort inflytande och där saker vi inte trodde fanns hotar vår existens. Jag ser med stora förhoppningar fram mot det Fager tar sig an härnäst, och med lite tur så inser han att detta är något som är värt att fortsätta och bygga vidare på, för att på så sätt skapa något ännu större. Ett tämligen unikt verk som man ska läsa om man har det minsta intresse för svensk skräcklitteratur, eller skräcklitteratur överhuvudtaget, för här visar Fager att han definitivt är en författare att räkna med.Egentligen räcker det med att hänvisa till att Samlade svenska kulter är den enda bok där du kan läsa om ett dagisbarn som börjar dyrka en uråldrig och ondskefull gud.
Betyg: 8 av 10
– – –
David Larsson: FromBeyond-redaktör