Re-Animator
Skräckkomedi, USA, 1985
Regi: Stuart Gordon
Manus: Stuart Gordon, Dennis Paoli, William Norris
Distributör: Studio S
Medverkande: Jeffrey Combs, Barbara Crampton, Bruce Abbott mfl.
Längd: 89 minuter
Finns på svensk DVD från: 2007-04-25
— — —
Det har gjorts många försök att göra filmatiseringar av skräckförfattaren HP Lovecrafts verk genom åren. De flesta skulle säkert hålla med om att det i den mängd av filmer baserade på hans verk går att hitta både guldkorn och hemskheter. Den regissör som i mångas åsikt kanske lyckats bäst med att få Lovecraft att funka på film är amerikanen Stuart Gordon, som tagit sig an författaren flera gånger och gjort film av hans berättelser. Av dessa måste den tveklöst mest kända och kultförklarade filmen vara Re-Animator (1985), som också var den första av Gordons många Lovecraft-baserade filmer.
Storyn kretsar kring en grupp läkarstudenter i Arkham, Massachussets. Till denna grupp kommer den väldigt underlige Herbert West, spelad av Jeffrey Combs, som bär med sig egna idéer kring hur den mänskliga kroppen fungerar efter att hjärnan slutat leva. Han flyttar in i ett hus som han delar med en kurskamrat, och tillsammans lyckas de så småningom med konsten att väcka en död människa till liv. Det dröjer inte länge innan detta får katastrofala konsekvenser för samtliga inblandade, och West får lära sig läxan att man inte kommer undan ostraffat med att leka gud.
Man brukar oftast säga att “boken är bättre än filmen”, vilket i ärlighetens namn också oftast är fallet. När det kommer till Re-Animator så tycker jag dock helt klart att det är Gordons film som drar det längsta stråt gentemot Lovecrafts berättelse, som förvisso inte är en av författarens bättre verk, utan stundtals en rätt halvdan novell. Nu följer inte filmen berättelsen alls väl, utan den väljer istället att gå sin egen väg, vilket den definitivt lyckas med. Filmen lyckas på bästa möjliga sätt med att blanda skräck och komedi, även om tyngden läggs på det otäcka, och det är svårt att inte skratta åt vissa av de bizarra och smått äckliga situationer som utspelar sig framför ens ögon. Det är full fart från första stund, och Gordon väljer att inte spara på krutet en enda sekund, vilket gör att det blir en fantastiskt underhållande film som aldrig tappar tempot det minsta, vilket på många sätt är bland det viktigaste för en sån här film.
Det sparas heller inte på blod och allehanda slafs, utan det finns nog mycket av dessa godsaker för att kunna tillfredsställa de flesta blodtörstiga skräckfilmsfantaster. Det som gör Re-Animator ännu charmigare är att den aldrig använder våldet som något som finns där enbart för att chockera, utan det är istället i lång utsträckning där för att både underhålla och skrämma tittaren, vilket filmen lyckas alldeles utmärkt med. Effekterna är för övrigt riktigt välgjorda och filmen har ett par minnesvärda scener som knappast lär lämna tittaren i första stund. Man får inte heller glömma att nämna Jeffrey Combs, som är fullständigt lysande i rollen som den briljande men osympatiske Herbert West, en roll han axlar med allvar och som han med all rätt alltid kommer bli förknippad med. Han gör det på ett sådant sätt att man inte kan annat än att gilla karaktären, även om han i grund och botten är en riktig ful fisk som inte drar sig för att skada andra för att få sin vilja igenom.
Många skulle hävda att 80-talet är den absoluta guldåldern för skräck, och då är Re-Animator ett väldigt starkt argument. Den tillhör definitivt toppskiktet bland all amerikansk skräckfilm som gjorts överhuvudtaget, och den har något väldigt unikt över sig som gör att den inte blir en i mängden av alla skräckisar från 80-talet. Samtidigt som den är allvarlig, är den laddad med en stor dos svart humor som bara gör den än mer underhållande, och ytterst få filmer lyckas på samma fenomenala sätt att blanda dessa två så som Re-Animator gör. Av alla filmer jag sett baserat på Lovecrafts olika litterära verk, är detta tveklöst den bästa, och den av dom jag kommer återvända till flest gånger. En makalöst underhållande film som bjuder på det bästa inom specialeffekter och en helt underbar och säregen stämning som man bara kan hitta hos filmer från detta decennie.
Betyg: 8,5 av 10
– – –
David Larsson: Frombeyond-redaktör