Primordial live på Metallsvenskan, Örebro 2013-05-25

Att man till Örebro skulle boka ett band som Primordial, som inte spelat i Sverige mer än på en handfull festivaler tidigare, var väl något oväntat. Att det rörde sig om ett fantastiskt liveband hade jag redan fått bekräftat någon månad tidigare på Roadburn-festivalen i Holland, där bandet gjorde en av festivalens absolut bästa spelningar. Det var dock i en konsertlokal, på en stor scen, men en och en halv timmas speltid. Dessutom var publiken på Roadburn troligen mer inställda på att se Primordial än vad var fallet i Örebro. När sångaren Alan Averill Nemthaenga och hans mannar kliver upp på scenen är klockan cirka 17.15 en väldigt solig lördagseftermiddag på en halvliten scen Örebro. Publiken är till en början sparsmakad och utspridd, fler verkar vara intresserade av att gå runt eller dricka öl i öltältet än att titta på Irlands bästa band.

När det väl sätter igång med No Grave Deep Enough från den senaste skivan Redemption at the Puritan’s Hand (2011) visar Primordial inga tecken alls på att förutsättningarna skulle innebära en sämre show. Nemthaenga är klädd i slitna kläder och målad i ansiktet i någon slags corpsepaint som dock mer påminner om något hotfullt än vad till exempel Immortal kör med. Det är full dedikation från start till slut, trots att det aldrig blir en jättestor publik som väljer att titta på Primordial (den växer dock under spelningens gång). Bandet ger sitt allt och Nemthaenga gör sitt yttersta för att visa att han är med publiken till lika stor del som dom är med honom och hans band. Den egensinniga black metal-doftande musik som Primordial framför är storslagen och gör sig som bäst på en livescen där kraften i bandets framförande ger ytterligare dimensioner till musiken. När man spelar The Coffin Ships, som handlar om när epidemi som härjade på Irland i mitten av 1800-talet och tog över tre miljoner liv, förstår man hur stark Primordials band till sitt hemland är. Det är väldigt irländskt, men inte på det sätt du upplever om du sitter på valfri ”irländsk” pub i Sverige och dricker öl, utan på ett renare och känslostarkare sätt. Det går inte värja sig när man drar igång As Rome Burns och får hela publiken att sjunga med i textraden ”Sing, sing, sing to the slaves, sing to the slaves that Rome burns”. Sällan blir en liveupplevelse så stark som med Primordial på scenen.

Trots en speltid på omkring 45 minuter, vilket är hälften mot när jag såg dom i Holland, är det sannerligen en stor konsertupplevelse. Arrangörerna bakom Metallsvenskan ska ha stor cred för att man gör denna bokning av ett band som knappast är något namn i gemene hårdrockares bok. Bandet gör dessutom en spelmässigt klanderfri spelning där det tydligt framkommer att det är ett välrepat och förberett band som inte ställer sig på scen utan att veta vad man ger sig in på. Oavsett om det rör sig om en liten scen i Örebro eller framför flera hundratal fler på en stor scen på någon större festival, ger man sig på att ge publiken allt. Att spelningen uppskattades av publiken var tydligt, och även om förutsättningarna kunde varit bättre, gör Primordial allt rätt.

Betyg: 8 av 10

– – –

Text: David Larsson; FromBeyond-Redaktör
Foto: Kristoffer Pettersson; FromBeyond-redaktör