Patrick
Skräck, Australien, 1978
Regi: Richard Franklin
Manus: Everett De Roche
I rollerna: Susan Penhaligon, Robert Helpmann, Robert Thompson m.fl.
Distribution: Njuta films
Längd: 112 min.
Finns på svensk DVD.
Sedan några år tillbaka har det kommit en ny våg av australienska ozploitation-filmer, och som en del av den vågen gjordes en nyfilmatisering av filmen Patrick från 1978 (filmen hade svensk premiär 1980). Originalet finna även på svensk DVD från bolaget Njuta Films sedan .
Ozploitation står från början för en våg av av lågbudget skräck, komedier och action-filmer som gjordes i Australien efter införande av vuxen-åldersgräns 1971. Vågen ebbade ut i slutet av 80-talet men återkom några år in på 00-talet.
Patrick är regisserad av Richard Franklin (1948-2007), och han stod bakom ett par mjukporr-filmer innan han 1978 gjorde Patrick, med ett manus av Everett De Roche. I Australien var filmen något av en flopp, men internationellt blev den en stor framgång, och gjorde ozploitation (begreppet är dock nytt – det har bara några år på nacken) känt i världen. En av anledningarna till problemet med den australiensiska publiken kan vara att huvudrollen spelades av brittiska Susan Penhaligon och att filmens övriga dialog försökte låta brittisk istället för australiensisk.
Susan Penhaligon spelar sjuksköterskan Kathy Jacquard som just bestämt sig för att separera från sin man och pröva på jobblivet igen efter några år som hemmafru. Hon blir placerad att bevaka Patrick (Robert Thompson), som efter att ha dödat sin mor tre år tidigare ligger i koma på ett privat sjukhus. När andra i personalen behandlar Patrick nedsättande så känner Kathy ett ansvar för honom och gör även flera försök att få kontakt med honom genom hans medvetslöshet. Patrick har i princip ingen hjärnverksamhet, och läkaren (spelad av Robert Helpmann) anser att han egentligen borde betraktas som död, men att han etiska yrkesprinciper inte tillåter att han stänger av hans livsuppehållande maskiner.
Men Kathy börjar tvivla om Patrick verkligen är helt i koma, och saker börjar hända runt henne som gör att hon får vatten på sin kvarn. Patrick verkar kunna använda telekinesi – han har en förmåga att flytta föremål även på långt avstånd, och han kan också läsa tankar. Förmågan använder han bland annat för att försöka hota och rensa ut männen som finns runt Kathy, då Patrick blivit förälskad i henne.
Jag har full förståelse till att Patrick blev en internationell framgång på sjuttiotalet, filmen har flera underhållande kvalitéer. Trots att den är ett barn av sin tid, så fungerar filmen även i dag, men kanske främst som en nostalgisk tripp tillbaka till sjuttiotalet.
Soundtracket är inspirerat av Bernard Hermanns filmmusik till Alfred Hitchcocks filmer – och Hitchcock har haft en tydlig påverkan på Richard Franklin – något som bland annat ledde till att han några år efter Patrick regisserade Psycho II. Soundtracket ersattes i Italien när den hade premiär där med en nytt soundtrack av italienska gruppen Goblin – och en CD finns med till denna utgåva med deras musik, ett plus i kanten för det.
En tråkig sak är att översättningen av filmen gjorts något slarvigt, och det kanske märkligaste översättningsfelet är när Ed Jacquard (spelad av Rod Mullinar), säger ”women rape fantasies”, det har översatts till ”kvinnorättsfantasier”, en översättning som skapar komik på något fel sätt.
Betyg 6 av 10
Mikke Schirén