Offerrit (2010)

Offerrit

Skönlitteratur, Sverige, Massolit, 2010

Författare: Johannes Källström

Språk: Svenska

365 sidor

Finns att köpa genom svenska återförsäljare sedan 2010

— — —

I sin debutbok Mörkersikt (2009) presenterade Johannes Källström oss för en värld där krafter vi tidigare inte känt till bryter sig igenom den verklighet vi är så vana vid. Människor drabbades av hemskheter av olika slag, oavsett om det rörde sig om monstruösa hundar eller hemsökta dockhus. Debuten var samtidigt en riktigt lyckad novellsamling som både skrämde och fascinerade, men framförallt visade att Källström är ett namn att räkna med i den svenska skräcklitteraturen.

I Offerrit (2010) har en mindre ort drabbats av svåra ekonomiska bakslag, och när industrin lägger ner hotas orten av undergång. Man kommer på att försöka samarbeta med Oscar Vigelius, som tidigare bott på orten, en världskänd men mycket skygg modedesigner. Detta samarbete är ämnat att bringa välstånd och intresse till orten, och rädda den en gång för alla. När Vigelius och hans följe anländer börjar dock saker och ting gå riktigt snett. Människor försvinner spårlöst, man kopplar in polisen Owe Tycho och hans partner Svenberg, som tidigare förekom i novellerna i Mörkersikt, för att hjälpa till att reda ut den härva som drabbar orten. Saker visar sig vara långt värre än man först anat, och man står inför ett hot som överstiger alla fantasier, och det blir ett spel på liv och död för att bekämpa denna ondska.

Källström imponerade stort på mig med sin debutbok, som var full med originella idéer och spännande noveller. Man märker tydligt att Offerrit är av samma författare. Här finns samma stämning av att det är något hemskt som håller på att hända, detta hemska presenteras sedan för oss gradvis. Källström presenterar oss för en värld där verkligheten håller på att rämna, bit för bit, och där saker och ting vi tidigare tagit för givet inte är som vi trott. Detta gör han mycket skickligt, och Offerrit sprudlar av en stor vilja att skapa en egen litterär värld där ondskan hela tiden lurar, hotandes att förgöra den trygghet som verkligheten erbjuder.

Tyvärr tycker jag inte att han lyckas lika väl som i sin debutbok. Möjligen beror det just på berättelsens längd. Där novellerna hela tiden höll en rakt igenom hög kvalitet, har Offerrit tydligare dalar och toppar. Stundtals är det riktigt bra, och delar av handlingen för tankarna till Clive Barker‘s utmärkta The Damnation Game (1985), vilket får ses som ett ytterst gott omdöme. Det känns inte riktigt som att Källström fått grepp om hela den historia han vill berätta, och därför tappar den emellanåt fokus och fungerar inte lika bra som man kanske hoppats.

När det kommer till karaktärerna är det polisen Owe Tycho som lyser tveklöst starkast. Han har en tydligt central roll i berättelsen, och det är även han som får fungera som dess ”hjälte”. Även om han är långt ifrån en helt sympatisk man, står han som den enda riktigt vettiga personen som inte förnekar att det håller på att hända något väldigt konstigt runt om honom. Övriga karaktärer är av mer skiftande kvalitet, där prästen CG och kollegan Svenberg fungerar bäst, medan det småsura kommunalrådet Svea inte alls känns lika given. När det kommer till protagonisten har Källström lyckats väl med att presentera en skurk som besitter de flesta egenskaper man kan önska av en sådan karaktär.

Jag tycker ändå att Källström återigen bevisar att han verkligen är en författare att räkna med, och det förvånar mig inte det minsta om hans kommande verk når lika höga, eller högre, höjder som Mörkersikt. Här finns det mängder av originalitet och fantasi som jag hoppas att författaren tar vara på, och fortsätter skrämma läsare med sin litteratur. Att Källström bygger upp ett eget litterärt universum ser jag som ytterst positivt, och jag hoppas att han i framtiden fortsätter att hålla sig till den värld han med sina två böcker byggt upp. Även om den har sina brister här och där, är Offerrit stundtals en riktigt bra och spännande roman som känns unik och dessutom bjuder på riktigt bra och skräckfylld underhållning. Förhoppningsvis har Källström den goda smaken att fortsätta med detta även i framtiden, och jag hyser stor tilltro till att han återigen kommer lyckas med att skrämma mig och flera andra mer eller mindre härdade skräckläsare.

Betyg: 6 av 10

– – –

David Larsson; FromBeyond-redaktör

Be the first to comment

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*