Marshland
Kriminaldrama, Spanien, 2014
Distributör: Njutafilms
Regi: Alberto Rodríguez
Medverkande: Javier Gutíerrez, Raúl Arévalo, María Varod m.fl.
Längd: 105 min
Året är 1980 och Spanien är fortfarande sargat efter Francos diktatur. De två omaka poliserna Juan (Javier Gutíerrez) och Pedro (Raúl Arévalo) skickas från Madrid iväg till södern för att lösa en rad ouppklarade mord på unga kvinnor och möter ett samhälle präglat av kvinnohat. Med två helt olika arbetsideologier måste de nu hitta ett sätt att samarbeta för att kunna lösa den gåta som plågar den lilla staden: vem är det egentligen som ligger bakom de brutala dåden?
Spanska regissören Alberto Rodríguez var för undertecknad en ny bekantskap. På sin meritlista har han en hel hög med rullar, men de flesta utav hans alster verkar ha smitit undan radarn här uppe i norden. Rodríguez äldre katalog av filmer kan jag därför inte uttala mig om, men sett till Marshland så verkar regissören vara något stort på spåren.
Att göra kriminaldraman är något av en kinkig uppgift. Genren är sedan decennier välgödd och fler filmer än vad man hinner räkna till dyker hela tiden upp. Många utav dem skulle väl kunna sägas vara funktionella alster, men alltför ofta är det en svår uppgift att överhuvudtaget hitta något som står ut från den stora massan. De flesta rullar följer samma mall och resultaten blir jäkligt förutsägbara, och därmed också tråkiga.
Marshland utmärker sig som ett undantag från regeln och står starkt på egna ben. Rodríguez har pusslat ihop en effektiv thriller som genast fångar åskådarens intresse och håller det fast i ett järngrepp. Handlingens konventionella mordmysterium blandas skickligt upp med en fängslande historisk kontext liksom en obehaglig inblick i hårda patriarkala samhällsstrukturer.
De två poliserna möter ett bubblande kvinnohat som genomsyrar byn ner till minsta molekyl. Kollegorna tvingas möta sina egna demoner och inser att de i själva verket kanske inte är så mycket bättre de. Kampen att finna mördaren blir därför också en slags jakt på förlåtelse, en chans att sona sina gamla synder och rena samvetet.
Rodríguez arbetar i de små detaljerna och våldet mot de olycksaliga offren visas inte så mycket i explicita bilder som i genomtänkta metaforer. Det underliggande hatet uttrycks verbalt snarare än visuellt; poliserna möter i sina konversationer med byinvånarna förakt och likgiltighet inför offrens öden och däri ligger den riktiga monstrositeten, att den plågsamma döden för kvinnorna inte genererar mer intresse än nonchalanta axelryckningar.
Filmens två huvudkaraktärer är båda välskrivna och Rodríguez får till ytterligare djup i berättelsen genom att skänka dem vitt skilda egenskaper. Konflikten som uppstår mellan den liberala Pedro och Franco-anhängaren Juan är minst lika intressant som mordgåtan i sig och bäddar för en laddad dynamik. Motsättningarna mellan kollegorna växlar ständigt och utvecklingen av deras relation känns nyanserad.
Marshland är exemplariskt berättad, rakt igenom spännande och riktigt jäkla snyggt fotad. Filmens narrativ fungerar utmärkt och går hela tiden från klarhet till klarhet. Skådespelarprestationerna är på topp från samtliga inblandade, men särskilt beröm går till de båda huvudrollsinnehavarna Javier Gutierrez och Raúl Arévalo som bär hela historien på sina axlar. Alberto Rodríguez visar här att det går att göra särskiljande kriminaldraman med både själ och hjärta.
Ps. Marshland har av många jämförts med HBO:s första säsong av True Detective (2014), och visst ligger det något i påståendet. Stämningen är snarlik (även här finns inslag av vissa ”magiska” element), temat i stora drag identiskt och filmens träsklandskap för emellanåt tankarna till den amerikanska södern. Gillar du den första säsongen i den serien är denna film förmodligen ett säkert kort.