Månguden
Thriller, Sverige, 1988
Distributör: Atlantic Film
Regi: Jonas Cornell
Skådespelare: Tomas Laustiola, Per Myrberg, Agneta Ekmanner och Stig Ossian Ericson m.fl.
Längd: 85 min
Finns på dvd från 2010
— — —
När Jonas Cornells Månguden visades på svensk tv 1988 lär den skrämt livet ur sina stackars åskådare. Den svenska tv-tittaren var å andra sidan inte speciellt luttrad när det kom till visuella otäckheter. En hård statlig strategi rådde nämligen i landet. Ett av dessa utryck var att skydda medborgarna från otäckheter som våld i tv-rutan och på så sätt bygga en säker framtid. SVT-produktionen Månguden lyckades tydligen ligga under denna ribba och visades till och med två gånger. Resultatet blev att den oskuldsfulla svenska tv-tittaren fick en smärre chock när de fick se en maskförsedd seriemördare med machete på bästa sändningstid. De som såg filmen vid de tillfällen den visades kom att omtala filmen i åratal framöver. De som inte såg den, men som hörde snacket, målade upp en bild av Månguden som något vars mörker förmodligen saknade motstycke, i alla fall i någon svensk produktion. Uttrycket ”hype” har väl sällan passat bättre och mycket av detta snack berodde förmodligen på att filmen aldrig kom att återutges på vhs eller dvd. Inte förrän 2010 vill säga, då gav nämligen Atlantic film ut Månguden på dvd och alla spekulationer tystnade. Är den då som fruktansvärt otäck som ryktet sa?
Visst är det lite som att göra en höna av en fjäder, för på många sätt är Månguden en ganska traditionell svensk polisfilm ala Hassel eller tidiga Beck. Det rör sig inte om någon slasher, som ryktet ofta sa, utan snarare en mordgåta som ligger betydligt närmare den italienska giallogenren än vad filmer om Jason Voorhees eller Michael Myers gör. Tomas Laustiola spelar den småslafsiga mordutredaren John Vinge som kallas till en synnerligen makaber mordplats. En hel familj på campingsemester har mördats och familjens fader har surrats fast vid ett träd. Detta är också det andra fallet av denna typ och med andra ord är en rubbad seriemördare lös. Vinge tvingas ihop med den före detta polisen Erland Salander (Per Myrberg) som tidigare framgångsrikt jobbat med att just fånga seriemördare. Deras utredning tar både oväntad fart och plötslig vändning när de kommer över filmmaterial från mordplatsen. Någon har nämligen ställt upp en filmkamera och spelat in när den oskyldiga familjen slaktas. Denna person bär dessutom någon form av mystisk rund mask. För att kunna klargöra mördarens identitet så behöver de båda utredarna ta reda på vad denna mask symboliserar och inte mist vad som är dess historia…
Upphittat filmmaterial är ju rena vardagsmaten i dagens filmsammanhang men så var det inte 1988. Den lilla filmsekvens där den mystiska maskförsedda mördaren mördar för att sedan sakta gå mot kameran är också riktigt lyckad och otäck. Filmklippet är förvisso inte speciellt blodigt utan angriper snarare på psykologiskt mardrömsplan. Detta stämmer förövrigt även in ganska bra på resten av filmen Månguden. Den lunkar sävligt framåt utan vare sig billjakter eller eldstrider. Istället blir den till en början ganska traditionella mordhistorien allt mer surrealistisk och overklig, men för den delen varken svårbegriplig eller pretentiös. Nej handlingen är helt linjär men det dyker däremot upp minst sagt skumma karaktärer på vägen till mordgåtans lösning. Vinges far är exempelvis en tidigare chef på mordroteln som nu sitter och väser ut hot och order från ett syrgastält. Hans ansikte får vi aldrig se men inte minst den dunkla ljussättningen får honom att framstå nästan som ett övernaturligt väsen. Den gamle exploitation-hjälten Heinz Hopf dyker också upp som en superslemmig docent vid namn Andreas Gregor. Medvetet och övertydligt kastas denna karaktär in som någon form av prime suspect. Hur allt hänger ihop tänker jag naturligtvis inte avslöja, men när mordgåtan med hjälp av ännu en upphittad filmrulle nystans ut känns lösningen både självklar och smart. Precis som det ska vara med andra ord.
Jag tycker Månguden är en förvånansvärt tight och annorlunda historia för att vara en svensk polisfilm från 1980-talet. Med sin surrealistiska och nära på övernaturliga ton filmen faktiskt ganska vågad. Förmodligen var det därför (och på grund av filmens långvariga otillgänglighet) som den blivit så hypad genom åren. Men förvänta er ingen bloddrypande slaktfest. Det är en krypande otäck spänning som Jonas Cornell lyfter fram och hade den varit mer våldsam hade den nog förmodligen inte gått att visa genom SVT. Cornell är förövrigt att duktig filmhantverkare som fått på tok för lite credd för sitt bidrag till det svenska filmarvet. Månguden är vid sidan av tv-serien Apelsinmannen (1990) riktigt lysande och helt klart bevis på Cornells kompetens.
Månguden innehåller också massor av små detaljer för den som är intresserad av svensk tv- och filmhistoria. Mikael Håfström agerar regiassistent. Cornells fru Agneta Ekmanner spelar polisutredare Vinges kärleksintresse och Richard Wolff dyker förbi i en pytteliten biroll. Vi får även en chans att se Stig Ossian ”Fader Foura” Ericson som polistekniker, vilket inte är så illa det heller. Visst har Månguden åldrats och Atlantics transfer till dvd är kanske inte den bästa. Det hindrar dock inte filmen från att vara en skön liten mardrömmsthriller med passande stämningsmusik och stabilt skådespeleri. Med andra ord en liten guldklimp som passar bra i filmhyllan mellan Argentos Deep Red (1975) och Widerbergs Mannen på taket (1975).
Betyg: 7 av 10
— — —
Kristoffer Pettersson; FromBeyond-redaktör