Make-Out With Violence (2009)

Make-Out with Violence
Skräck/Komedi, 2009, USA
Regi: Deagol Brothers
Medverkande: Eric Lehning, Cody DeVos, Leah High m.fl.
Distributör: Njutafilms
Ute nu på svensk DVD

– – –

Make-Out with Violence är en film som marknadsförs som en romantisk zombiekomedi, vilket är ett av de grövsta fallen av felaktig marknadsföring jag sett på länge. Eller nåja, tekniskt sett så är det ju faktiskt med en zombie i filmen, men tyvärr misslyckas denna lågbudgetrulle lika fatalt med att porträttera skräck som romantik och humor.

Det råder sommarlov i en amerikansk sömnig liten småstad. Det är dock inte vilken sommar som helst, utan det är sommaren mellan high school och vuxenlivet för bröderna Patrick och Carol. Det är också sommaren då Carol och hans lillebror finner liket efter en försvunnen kamrat ute i skogen.
Lik är dock kanske inte vad man ska kalla Wendy. Zombie är nog mer rätt, då hon behöver förtära levande varelser för att hålla sin kropp vid liv. Då de inte gömma henne hemma hos sig, stänger de in henne i badrummet hos deras vän Rody som är på semester. Det blir en minst sagt speciell sommar för bröderna. Patrick får en chans att komma närmare Wendy, något han inte kunde göra medan hon levde, medan Carol istället får en chans att bli ihop med Wendys vän Abby som han länge varit förälskad i. De två brödernas berättelser är två nästan fristående narrativ som till slut möter upp med
varandra under filmens klimax. Hur påverkar en zombie två bröders vänskap, och hur länge kan man egentligen hålla Wendy hemlig?

Det har varit en hel del snack om Make-Out with Violence, och ämnet man behandlat mest har nog varit filmens specialskrivna soundtrack. Filmens musik skrevs nämligen till stor del av filmens skådespelare flera år innan filmen ens spelades in, vilket har resulterat i att filmen är formad efter musiken snarare än tvärtom. Detta kan tyckas vara ett djärvt drag, men tyvärr bevisar bara Make-Out with Violence att vissa saker kanske mår bäst att av skötas som de alltid har gjort. Hade låtarna kanske varit inspirerade av såväl romantik som skräck så hade det eventuellt kunnat fungera i händerna på en skicklig manusförfattare eller ännu skickligare regissör. Istället består hela soundtracket av mjäkiga indiepop-låtar. Detta är kanske den största orsaken till att denna film, som trots allt ser riktigt lovande ut på pappret, är en sådan katastrof.

Deagol Brothers har försökt vara nyskapande genom att låta sin film ha två skilda narrativ, som egentligen skulle kunna vara helt fristående från varandra. Det är en underhållande idé, och man får ge mannen en eloge för att han hade modet att ge sig på något så komplicerat redan i sin debutfilm. Det blir dock snabbt tydligt att Brothers nog kunde ha behövt lite större erfarenhet innan han tog sig an sitt drömprojekt, då filmen i sin nuvarande form är osammanhängande och amatörmässigt sammanskarvat.

Problemet med Make-Out with Violence ligger inte I att de två intrigerna skulle vara dåligt skrivna eller agerade, utan snarare att de känns väldigt frånkopplade från varandra. Det känns nämligen som att filmens skräckinslag enbart är inkluderade som en eftertanke. Det optimala för en film av det här slaget skulle ha varit en jämn balans mellan de två intrigerna, som sakta men säkert flätades samman. Istället råder det en rejäl obalans i filmen, där Carols tafatta försök att få en dejt med Addy är den intrig som klart dominerar. Missförstå mig rätt dock, intrigen med Carol skulle kunna ha fungerat som en film om gränslandet mellan barndom och vuxenliv om den hade fått stå på egna ben, men i Make-Out with Violence blir intrigen automatiskt lidande då vi som åskådare är betydligt mer intresserade av zombieintrigen. Det som dock verkligen förstör filmen är faktumet att karaktärerna ständigt verkar glömma bort att de dragit hem en ruttnande kvinna från skogen. De går på fester, är ute och cyklar och badar i poolen med sina vänner, som om det vore världens mest naturliga sak att ha en zombie i badrummet. Att den nyss nämnda zombien måste matas med levande djur samtidigt som hon sakta men säkert ruttnar bort är det ingen som har i åtanke i de
scener som inte utspelar sig i Rodys badrum. Detsamma kan sägas om karaktären Patrick, som verkar helt och hållet bortglömd i de scener där han själv inte medverkar. Det känns nästan som två helt separata filmer som man satt ihop i efterhand, vilket resulterar i att filmen helt saknar tyngd och spänning.

Till filmens försvar bör det dock sägas att scenerna med Wendy är riktigt sevärda. Hennes onaturliga rörelser tillsammans med det briljanta sminkjobb man utfört, gör henne till en av de mer övertygande zombierna på länge inom indieskräck. Första gången man får se henne hungrigt sluka en levande råtta skvallrar dessutom om att man lagt ned stor möda på filmens få effekter. Tyvärr gör dessa små ögonblick av genialitet att filmens så många andra brister blir allt mer tydliga. Uppenbarligen fanns det en god idé bakom det hela, och det står ju klart att någon faktiskt tagit sig tiden och mödan att få filmens zombiescener att se riktigt högklassiga ut. Men allt vi som åskådare blir lämnade med är tomma löften om vad som kunde ha blivit, men vi aldrig fick se.

Make-Out with Violence är en ytterst svår film att betygsätta. Att sätta samman en skräckberättelse med fokus på att illustrera oviljan att ge upp någon som egentligen borde vara för evigt förlorad, med en berättelse om mognad och tonårskärlek, skulle kunna ha varit en riktig fullträff. De båda berättelser skildrar varsin aspekt av livet som trots att de fungerar som varandras kontrast, ändå har starka likheter med varandra. Tyvärr klarar inte Deagol Brothers att få till en balans mellan berättelserna, vilket drar ned dess betyg betydligt.

Om man tog bort filmens zombiescener skulle den lätt kunna kallas för en godkänd ungdomsfilm, då det uppenbarligen var denna del av intrigen som regissören helst ville få berätta om. Men, tack vare de skohornade zombiescenerna så måste vi faktiskt betrakta filmen som något av en skräckfilm, och sett som en sådan så är Make-Out with Violence riktigt usel.

Betyg: 3 av 10

– – –

Johan Axell; From Beyond-medarbetare