Sammantaget är det en blandad kompott som också innebär blandad kvalitet. Att Pinter kan skriva vet jag sedan innan, men det kommer inte alltid fram här. De korta novellerna går för fort fram och drar ner helhetsintrycket, då de ändå är rätt många till antalet. Samtidigt är det väl hårt…
Quentin Tarantinos bok är ingen biografi, doktorsavhandling eller ett långt försvarstal om filmvåld till sina belackare, utan en fascinerande resa in i en begåvad filmskapares visioner, inspirationer och brinnande intresse för filmmediet
Med allt sagt är det inte något skamverk Ajvide Lindqvist givit ifrån sig och jag kommer läsa uppföljarna till denna, för så spännande är det ändå. Det är en litterär värld som är enkel att komma in i och en berättelse som är lättuggad, vilket väl ändå måste ses som…
Swedish VHS Art och Volume 2: International VHS Art (2022) Facklitteratur, Sverige Förlag: Kommun-2 Författare: Tobias Petterson och Niklas Dahlman Antal sidor: 256 + 256 Det…
Kommer jag se om David Gordon Greens Halloween, Kills, Ends-trilogi? Svar: Nej. Kommer jag se om enbart Halloween Ends nu när jag läst novelizeringen? Svar: Nej. För min del slutade berättelsen om Laurie Strode och Michael Myers 1978 när Michael efter några vassa stick och skarpa kulor ramlat ner från…
1007 är ett bevis på att så länge man kommer med något som inte riktigt gjorts förut är vampyren ett fiktivt monster att räkna med. För mig som inte läst Pinter i romanform förut är detta en trevlig ny gemenskap som jag ser fram mot att få fortsätta utforska.
Sammantaget har jag en (o)trevlig stund i Fagers sällskap och upptäcker min glädje i att återigen vistas i hans novellvärld. Må detta inte vara slutet på hans egensinniga Lovecraft-i-Sverige-berättande, utan bara fortsättningen på något mer.
Anders Fager knyter ihop sin trilogi om Cornelia Karlsson och gudarna från världar bortom våra. Det blir en apokalyptisk slutuppgörelse på Stockholms gator, där stilistiken hindrar mig från att falla platt, men där Fager samtidigt håller sig till det han är bra på.
Urskog är en stabil och bitvis riktigt våldsam roman som inte riktigt når hela vägen, men visar på potential och flera spännande inslag.
Nu är det några år sen jag senast recenserade en roman av Strömberg, men minns jag rätt så var jag inte särskilt imponerad den gången. Nu lyckas han i mina ögon betydligt bättre och har skrivit en roman som jag inte kommer glömma, då den i sin karaktär är så…