Happy Death Day
Skräck, USA, 2017
Regi: Christopher Landon
Skådespelare: Jessica Rothe, Israel Broussard, Ruby Modine, Rachel Matthews.
Distributör: Universal (Sony)
Längd: 91 min
På Svensk DVD och Blu-ray från 2018-03-05
Slashergenren har onekligen mått bättre, men död är den inte. Det går nämligen fortfarande komma på halvsmarta utvecklingar på denna gamla kassakalv. Varför inte blanda det klassiska ”maskerad mördare jagar tonårsjänta” med någon annan succéfull formel. Varför inte med en tokcreddig komedi från 90talet som typ alla har sett och älskar. Det är nämligen precis vad Christopher Landon har gjort i Happy Death Day.
Filmen som jag syftar på är Harold Ramis Groundhog Day (1992), mer känd i Sverige som Måndag hela veckan. Nu behöver jag väl knappt påminna er vad denna film handlar om. Bill Murray spelar ett drygt arsle som hamnar i en limbo och tvingas återuppleva samma dag om och om igen. Så håller det på fram tills Murray lyckats lösa gåtan med varför han hamnat i denna enerverande situation, under resans gång har han också fått en hel driva insikter om sig själv.
Beskrivningen ”lite av ett drygt arsle” stämmer också bra in på Tree (Jessica Rothe) i Happy Death Day. Hon är ytlig, självupptagen och beter sig genomgående nedlåtande mot människor runt henne. Det finns dock någon som inte tänker se mellan fingrarna gällande Trees betande. Mot slutet av dagen möter Tree nämligen sin baneman i form av en svartklädd, knivbeväpnad figur i babymask. Men detta är som ni förstår bara början. Så fort Tree mördats vaknar hon upp igen till samma dag med samma morbida utgång. Ganska snabbt förstår hon dock vinken och börjar försöka klura ut vem det är som är ute efter hennes skalp.
Till att börja med så måste jag erkänna att jag blev förvånad över hur rapp och underhållande denna film faktiskt är. Man kastas på ett bekvämt och betryggande sätt rakt in i College-klyschorna med Dorms, Jocks och föreningar döpta efter grekiska bokstäver. Inget behöver förklaras och man har sett allt så många gånger att det nästan känns överdrivet självklart. Men detta är bara utgångspunkten och snart snurras det igång med både humor och smarta manustwistar. Jessica Rothe passar också mycket bra in i rollen som Tree. Hon klarar inte bara att på pricken sätta den där dryga tonårsbruttan, utan klara också att vara trovärdig i karaktärens utveckling och efter ett tag är det svårt att inte gilla henne stenhårt.
Den största behållningen i Happy Death Day är naturligtvis de möjligheter upprepandet av Trees dag innebär. Som sagt så försöker hon (på mer eller mindre lyckade sätt) lista ut vem som är ute efter att mörda henne. Hon lär känna en nördig nobody (som naturligtvis visar sig vara en fantastik person), och hon har svårt att inte driva med de för henne förutsägbara händelser och personer hon stöter på under dagen. Det finns inget onödigt krusidull inklämt. De 91 minuterna är välpolerade och lika skarpa som babymaskmördarens blad. Kanske blir det lite väl sentimentalt och amerikanskt kladdigt på sina ställen, men det hör väl nästan till.
Hur står sig då Happy Death Day som slasher? Ja hyfsat åtminstone. Visst är den lite för snäll och lättsam. Landon hade gärna fått skruva upp skräcken några snäpp och bjudit på lite mer uppfinningsrika avslutningar på Trees dag, men så länge du inte förväntar dig några Tom Savini-effekter så är det ändå acceptabelt. Även den där gamla slasherfilmsmoralkakan gällande promiskuöst leverne finns insprängt i berättelsen, på gott och ont hör väl även denna gamla pekpinne till.
Produktionsbolaget Blumhouse hade förövrigt ett fantastiskt 2017 med fullträffar som Split och Get Out. Blumhouse kan det här med midbudget-genrefilm och Happy Death Day blev även den en stor succé för bolaget. Föga förvånade (och helt korrekt enligt slashergenrens konventioner) så kommer Happy Death Day 2 under 2019. Jag är på!
Betyg: 7 av 10