Hammer of the Gods
Action, England, 2013
Distributör: SF
Regi: Farren Blackburn
Skådespelare: Charlie Bewley, James Cosmo, Finlay Robertson, Elliot Cowan m.fl.
Längd: 96 min
Finns på svensk DVD och Blu-ray från 2013-09
— — —
I skuggan av History Channels påkostade tv-drama Vikings och HBO´s slagskepp Game of Thrones hittar vi den brittiska direkt till videoproduktionen Hammer of the Gods. I detta stycke vikingaction får vi stifta bekantskap med unge vikingaprinsen Steinar som spelas av Twilight-skådisen Charlie Bewley. Steinar anländer arg i hågen till Storbritannien för att ansluta sig till sin far, vikingakungen Bagsecg (James Cosmo). Men pappa Bagsecg har dessvärre blivit dödligt sårad i sin senaste drabbning med saxarna och goda råd är nu dyra. En ny kung måste nu utses och för att inte Steinars skitstövel till brorsa Harald (Finlay Robertson) ska hamna på vikingatronen måste Steinar hitta sin äldsta brorsa Hakan (Elliot Cowan).
Denna Hakan hamnade dock i onåd med fadern när Steinar var en liten pilt och sedan dess vet ingen riktigt var han tagit vägen. Ryktena talar dock om Harald som en ohygglig krigare men även att han gick och blev en smula galen. Med några trogna krigarkompisar ger sig Steinar utför att följa Hakans spår genom den brittiska karga ödemarken. Detta blir en resa fylld med våld rakt in i det hedniska inferno som den äldre brodern nu befinner sig i.
Ta serien Vikings och rör ihop den med Joseph Conrads bok Heart of Darkness (1899) så har du grundidén till Farren Blackburns Hammer of the Gods. Det rör sig om en roadmovie till häst där ett vackert men mycket hotfullt landskap ligger som fond till blodiga uppgörelser med kallt stål. För dig som gillar Vikings så finns också en stark igenkänningsfaktor i rollistan då skådespelaren Clive Standen spelar Steinars kamrat Hagen. Strandens karaktär i Hammer of the Gods är dessutom i det närmaste identiskt med den figur Standen spelar i Vikings – alltså den vildsinta vikingapolaren Rollo. Precis som i Vikings är han dessutom huvudkaraktärens bästa kompis och ska jag vara helt ärlig så påminner även Steinar både till utseende och karaktär en hel del om Vikings Ragnar Lothbrok (Travis Fimmel).
Men allt är inte ett plagiat rakt igenom. Vikings har som kanske är bekant kritiserats för att inte vara ”helt historiskt korrekt”, men den typ av kritik är klart överflödig på en film som Hammer of the Gods. Filmens anspråk är inte att på något sätt vara realistisk utan det är en ren genrefilmsstöpt actionsaga. Förväntar du dig realism eller någon djupgående karaktärsutveckling så kommer du naturligtvis bli besviken. För detta är inget mer en rak och okomplicerat berättad actionsaga iklädd en brunbeige vikingakostym. Är det däremot hårdför action du är ute efter så kommer du nog bli nöjd.
Hammer of Gods budget är naturligtvis bara en bråkdel av de pengar som spenderats på Vikings. Att kassan varit stinn har man dock på bästa möjliga sätt försökt kamouflera. Några mycket smarta avväganden har nämligen gjorts under produktionen. Farren Blackburn har behållit huvudet kallt och verkar ha tänkt igenom väl hur pengarna ska fördelas. Inga CGI-monster dyker upp och heller inte en massa animerat blod. Vissa digitala effekter har lagts till i efterproduktionen men de har istället fokuserats på att förstärka filmens himmel och landskap. Mörka moln med annalkande oväder syns i horisonten och filmens hedar har bearbetas så de är betydligt större och kargare än vad de är i verkligheten Detta sett att bearbeta filmen fungerar riktigt bra och ger också en påtaglig ton av båda saga och annalkande undergång. Våldet i filmen är brutalt men inte överdrivet. Något huvud och någon arm huggs av, men det rör sig aldrig om något våldsfrosseri i stil med Starz tv-serie Spartacus.
Andra avvägningar i Hammer of Gods har dessvärre varit lite mindre genomtänkta. Att manuset har sina skavanker kan jag leva med, men den musik som har lagts på i efterproduktionen är i vissa fall rent ut sagt bedrövlig. Värst är det i en scen då Steinar och hans vikingavänner gör upp med ett gäng huvförsedda saxare. Detta hade kunnat bli en skön episk fight men det hela slarvas bort när någon haft den fenomenalt dåliga smaken att lägga på någon form av enerverande 90-tals techno på scenen. Detta förstör naturligtvis stämningen totalt och varför man inte grävt fram något som åtminstone ljuder lite mer ”hedniskt” är för mig en gåta.
Trots några småskavanker tycker jag Hammer of the Gods fyller sin funktion som actionrulle. Filmens upplösning är också tillfredställande mörk och brutal och den ton av annalkande apokalyps som byggts upp under filmen får utan tvekan sitt utlopp. Och ska jag vara helt ärlig så tyckte jag Hammer of the Gods faktiskt är betydligt mer underhållande än vad exempelvis romarspektaklet The Eagle (2011) lyckades vara, en högbudgetfilm med ett mycket snarlikt manus men som faller platt på sin förskräckliga PG-13klippning.
Hammer of the Gods må vara en bagatell, men den fungerar ändå ganska bra en regnig söndagseftermiddag i väntan på nästa avsnitt av Vikings eller Game of Thrones.
Betyg: 6 av 10
Fotnot: Trots att Hammer of the Gods är en högst fiktiv historia finns det ändå viss verklighetsförankring. Det fanns nämligen en vikingakung vid namn Bagsecg som runt år 870 reste till England med en stor vikingaarmé, idag känd som ”The Great Summer Army”. Bagsecg vann också flera stora slag i sina försök att erövra kungariket Wessex från saxarna och ett tag såg det förmodligen ut som om han skulle lyckas. 871 fick dock både erövringen av Wessex och Bagsecgs liv ett abrupt slut då hans armé krossades nära Birkshire av kung Alfred den Stores betydligt större krigshär. Om Bagsecg hade några söner förtäljer dock inte historien, men han hade definitivt inte någon son vid namn ”Hakan”. Möjligtvis skulle han kunna hetat ”Hakon” då Bagsecg med största sannolikhet hade sitt ursprung i Danmark.
— — —
Kristoffer ”Hakan”Pettersson; FromBeyond-redaktör