Meny Stäng

Halloween III (1982)

Halloween III
Skräck, USA, 1982
Distributör: Njuta Films
Regissör: Tommy Lee Wallace
Medverkande: Dan O’Herlihy, Tom Atkins, Stacey Nelkin m.fl.
Längd: 98 minuter
Finns på svensk DVD från 2012-10-17

— — —

Kultrullen Black Christmas anses av många vara den allra första slasherfilmen, även om genrens rötter egentligen går aningen djupare än så. Få kan nog dock förneka att det var John Carpenters mästerverk Alla helgons blodiga natt som släpptes 1978 som gjorde genren till vad den är idag. När det hela begav sig var det nog som kunde gissa att den Star Trek-frälste seriemördaren Michael Myers skulle komma att bli en sådan skräckikon. Genom åren har dock hans rykte som skräckens nummer ett fått sig en och annan törn, då hans karaktär skulle komma att dyka upp i fler uppföljare än vad de flesta ens skulle kunnat drömma om, där den enda röda tråden var den ständigt sjunkande kvaliteten. När herr Myers så till sist mötte sin överman i en kung fu-sparkande Busta Rhymes i Halloween Resurrection var det nog få som inte drog en uppgiven suck över hur den en gång så älskade filmserien fördärvats. Men Halloween-uppföljarna har inte alltid haft den b-stämpel som de idag tyvärr dras med. Filmer som Halloween III: Season of the Witch bjöd publiken på såväl kusliga atmosfärer, kreativa mord och en riktigt obehaglig och krypande stämning. Den saknade alla de forcerade skämt och det överdrivna användandet av jump scares som de senare filmerna fullständigt genomsyrats av. Men det var inte det enda som Halloween III: Season of the Witch saknade till många fans förtret. Den saknade nämligen även Michael Meyers.

När doktor Dan Challis, spelad av Tom Atkins,  tar emot en akutpatient en sen natt veckan innan Halloween kan inte undgå att märka att mannen nästan maniskt håller en halloweenmask tryckt mot sitt bröst.  Mysteriet tätnar dessutom när en mystisk man i kostym bryter sig in på sjukhuset för att döda den vettskrämda mannen, för att sedan ta sitt eget liv. Tillsammans med den gamla mannens dotter Ellie, spelad av Stacey Nelkin, ger de sig ut på en jakt för att ta reda på vad som egentligen hände hennes far som gjorde honom så livrädd. Spåren leder dem lite lustigt nog till en leksaksfabrik i en liten by på landet. Det visar sig vara samma butik som tillverkat årets mest eftertraktade Halloweenmasker, och som utlovat en stor överraskning på självaste Halloween! Visst kan Dan hålla med om att de ständigt återkommande reklamfilmerna som företaget pumpar ut är en aning irriterande  men inte kan det väl finnas något farligt med en leksaksfabrik och några oskyldiga masker, eller? Vad har egentligen den gamla fabriksägaren i kikaren, och varför insisterar han på att alla barn måste ha på sig sina masker när de ser hans hypnotiskt blinkande reklamfilmer? Svaret döljer sig någonstans djupt inne i anläggningens mörkaste vrår, men Dan och Ellie har inte lång tid på sig att lösa mysteriet. Det är bara några dagar kvar till Halloween, och klockan tickar…

Om Tom Atkins trodde att han mötte omöjliga odds i Night of the Creeps har en otrevlig överraskning framför sig i Halloween III…

Halloween III: Season of the Witch är en film som fått något av ett dåligt rykte under de senaste 30 åren. Tyvärr är det nog dock så att detta rykte inte är sprunget ur alla de saker som filmen lyckas så bra med, utan att man snarare stirrat sig blind på allt det som filmen sakar. Den som går in bänkar sig framför Halloween III med en stor skål popcorn och förväntar sig ännu en slasherfilm med den maskbärande Meyers kommer nästan per automatik att bli besviken. Efter succén med Alla helgons blodiga natt 2 valde man nämligen att ta ett steg tillbaks och försöka ge hela konceptet med mord på Halloween en ny fräsch tolkning. Man behöll den pittoreska småstadsmiljön pittoreska småstadsmiljön från den första två filmerna, men lade sedan stor möda på göra seriens tredje kapitel helt fristående och unikt. Tommy Lee Wallace, som här gjorde sin regidebut, gick faktiskt så långt för att distansera sig till de första två kapitlen i serien att man bokstavligen gjorde Michael Myers till en  skräckfilmsikon i Halloween III: Season of the Witch. Den uppmärksamme kan nämligen se snuttar ur den första filmen på tv-apparater under filmens gång, komplett med en ostig presentatör som presenterar den som en odödlig skräckklassiker. Det var med ord kanske inte konstigt att seriens fans blev lite bestörta när de insåg att den overallklädde massmördaren inte skulle dyka upp i filmen, och att man dessutom aktivt tagit sådana steg för att skilja filmerna från varandra.  Men förtjänar då Halloween III: Season of the Witch sitt mindre än spektakulära rykte? Absolut inte. Vad filmen kanske saknar är egentligen föga intressant, då den än idag håller upp som en riktigt tät och kuslig midnattsrysare.

Halloween III må inte ha lika många knivrelaterade mord som dess föregångare, men tar igen det med kreativitet istället!  

I Halloween III: Season of the Witch finns det alltså ingen övermänsklig mördare som förföljer filmens hjältar, inga kreativa flyktförsök från vettskrämda offer och inte heller den där nästan klaustrofobiska terrorn som slashergenren blev så känd för. Istället presenteras berättelsen mer som ett detektivraffel där ett mörkt mysterium sakta men säkert nystas upp. Men till skillnad från andra thrillers, så visar sig dock mysteriet i Halloween III vara betydligt större, och betydligt konstigare än vad någon kunde ha anat. Handlingen är i sig ser kanske inte allt för imponerande ut på pappret, och stundtals är den faktiskt i all ärlighets namn lite osammanhängande och onödigt komplicerad. Det enkla upplägget med en galen seriemördare har här bytts ut mot magiska gummimasker och keltiska klockverksrobotar, och det vore kanske lätt för många att avfärda filmen som ännu en ur mängden av ostiga 80-talsrysare. Men på ett sätt som är lite svårt att sätta fingret på, så lyckas filmen ändå koppla ett stadigt grepp om sin publik och drar snabbt in den i dess snäva intriger och konspirationer. Medan man kanske inte alltid har en aning om vad som försiggår, så går det inte förneka att det är ett fantastiskt underhållande äventyr man dragits in, mycket tack vare de medvetet ostiga replikerna och den fantastiska stämning som sakta men säkert byggs upp under filmen gång. För medan Wallace kanske inte presenterat den mest koherenta berättelsen i Halloween-serien, så har han verkligen lyckats väga upp de få skavanker filmen har genom att leverera en av 80-talets kanske tätaste och kusligaste atmosfärer. En atmosfär som på många nivåer faktiskt utmanar den från filmseriens första två delar, om än på sina egna villkor.

Vi blev nog alla varnade för att sitta för nära TV:n som små. Inte visste vi att det kunde gå så illa! 

Tack vare ett skickligt planerat tempo, ett rent av fenomenalt soundtrack av John Carpenter och Alan Howarth med hårda 80-talssynthar och en del riktigt kusliga skådespelarinsatser väver Tommy Lee Wallace ihop en berättelse med en ständigt gnagande känsla av att något inte står rätt till. Från filmens allra första scener med välklädde mördaren på sjukhuset till upptäckten av fabrikens mörka hemligheter finns ständigt en känsla av obehag som är svår att definiera. Då publiken hålls i lika djupt mörker som Dan och Nellie om vad som egentligen pågår är det inte sällan man finner sig som sittandes på nålar av spänningen.  När man så till sist får ta del av just vad maskerna är kapabla till är det nästan som att stämningen når ett slags bombastiskt crescendo som slår ut mot publiken likt en fasansfull flodvåg. Halloween III: Season of the Witch är ett rent mästerligt exempel på hur en bra skräckfilm ska var upplagd, där man ständigt håller sin publik på helspänn genom att aldrig låta dem se hela den hemska bilden på en gång. När skynket sedan rycks undan och publiker finner sig öga mot öga den hemska sanningen är det lätt att se varför många med mig nog skulle argumentera att Halloween III: Season of the Witch är det klart kusligaste kapitlet i filmserien.

Medan vi nog aldrig kommer få se slutet på Michael Meyers mordiska upptåg, så känns det på något sätt tryggt att veta att termen ”uppföljare” i skräckfilmssammanhang inte alltid var något negativt. Må så vara att Tommy Lee Wallaces bidrag till den en gång så anrika filmserien kanske skulle ha farit bättre i det långa loppet om man helt struntat i dess lösa kopplingar till Carpenters filmer, men hur man än vrider och vänder på det går det inte att sticka under stol med att Halloween III: Season of the Witch faktiskt är en rysligt bra film. Med fantastisk musik, otäck stämning och en handling som man aldrig riktigt vet vart man har, så är den ett klockrent exempel på allt det där som gjorde 80-talet till ett så fantastiskt decennium för oss skräckälskare.  Michael Meyers eller inte, få filmer förtjänar namnet Halloween så mycket som Halloween III: Season of the Witch.

Betyg: 8.5 av 10

— — —

Johan Axell; Frombeyond-redaktör

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *