Meny Stäng

Fred Anderson – mannen bakom Attackafant Entertainment och Oddbooks

Tjenare Fred. Du är ju mannen bakom Attackafant Entertainment vars första film The Killer Elephants nyligen sett dagens ljus. Hur fick du idén att bli filmdistributör?

– Den har jag haft länge, men samtidigt har jag alltid lidit av extremt dåligt självförtroende och det är egentligen de senaste fem-sex åren som jag börjat inse vad som är möjligt att göra om man bara slutar lyssnar på folk som ändå inte vet nåt! Det handlar också om att genomföra saker innan man helt inte har ork längre, för jag tror de flesta blir latare på ålderns höst och vid 34 års ålder kändes det som om det var dags. 


Nu när The Killer Elephants varit i handel någon vecka, hur tycker du mottagandet har varit på svensk mark
?

– Recensionerna har varit fina och folk har fattat vad det rör sig om. Inga direkta klagomål på DVDn heller, vilket var min största skräck. Första gången jag gör en DVD själv och naturligtvis lärde jag mig samtidigt som jag byggde den. Tills nästa släpp har jag lärt mig att bygga DVDn lite enklare, trot eller ej. Vet inte hur den har sålt däremot, vågar inte tänka på sånt just nu. Vill njuta av att jag fått projektet i hamn.

Har släppet fått någon uppmärksamhet i filmens upphovsland Thailand?

– Massor! I och med att jag annonserade ut först att jag skulle släppa den så fick jag plötsligt en mängd vänförfrågningar på Facebook från folk jag aldrig haft kontakt med innan, Thailändare – främst filmsamlare, men även journalister och personer som jobbar på det Thailändska filmarkivet. Det resulterade till att jag har blivit intervjuad i en ansedd filmtidning och den artikeln kommer i december. Fick även kontakt med Satawat Metanee, son till Sombat som spelar hjälten i The Killer Elephants, och jag har skickat filmen till båda nu. Den finns nämligen inte alls att få tag på i Thailand. 

Det är ju helt klart en spektakulär liten film. Hur kom du själv i kontakt med The Killer Elephants till att börja med?

– Den olagliga vägen! Det var det bästa sättet att se den. Jag köper för det mesta inte bootlegs, och den finns som bonus film på en grey market utgåva i USA, men jag tankade ner den istället. Usel kvalitet, men det hindrade mig inte från att älska den från första till sista sekund. Jag recenserade den på min blogg, Ninja Dixon, och en tid scenare slängde jag ur mig på ett forum att jag ville släppa den på DVD om jag någonsin hittade rättigheterna. Detta var ett par år innan Attackafant Entertainment blev verklighet. 

Var det svårt att få tag på rättigheterna och upphovsmännen till filmen?

– Det skedde av en ren slump. Jag surfade runt på nätet och hittade IFD’s hemsida, ett produktionsbolag och distributör av mycket trashiga Hong Kong-filmer. Joseph Lai är en legend inom branschen. De hade en annan film jag var intresserad av och jag frågade om de hade något liknande och då slängde de fram en film med titeln ”Rumbling The Elephant”. Det visade sig vara just The Killer Elephants som jag så gärna ville ha! Det slutade med att jag köpte den och Thunder of Gigantic Serpent för Skandinavien, de internationella versionerna. The Killer Elephants, orginalversionen, ägs av den Thailändska regissören och det enda som finns kvar av den är en sliten print på filmarkivet utanför Bangkok. Så det fick bli den mer knasiga internationella versionen.

Attackafant distribueras ju i sin tur av Njuta Films, vilket känns som ett naturligt val för båda parterna. Var detta samarbete bestämt redan från början eller var det något som initierades under arbetets gång?

– Från började var jag mer inne på att släppa runt 100 exemplar på DVD-R, professionellt och bra givetvis, men så småningom hittade jag ett tryckeri som kunde göra ”riktiga” DVDs och där var minimum-antalet 500 stycken. Och med det antalet så insåg jag att jag behöver en distributör. Njuta Films är gamla bekanta till mig, så det var ett självklart val att välja dem.

Efter vad jag förstår så var det du själv som förde över filmen till dvd. Var detta en klurig process?

– Jag fick hjälp av goda vänner inom mediabranschen. Vi gjorde det två gånger, eftersom resultatet blev riktigt dåligt första – något som jag upptäckte väl hemma när jag skulle börja arbeta med filmen. Troligen var detta en komprimering som skedde genom det programmet som filmerna togs in i första gången. De gjorde om det och då blev det genast väldigt mycket bättre. Källan till filmerna är två digibeta-kassetter som IFD hade. Jag är inte den första som velat ge ut filmen, men Mondo Macabro och Retro Media tackade nej på grund av att inga orginalnegativ verkade finnas kvar. Så ”what you see is what you get”, fullscreen, men relativt bra skärpa och kvalitet.
 
Har du själv varit i Thailand och känt av filmklimatet där? Vad produceras där nu för tiden förutom de Tony Jaa filmer som släpps även i Sverige?

– Jag har varit i Thailand och ska dit igen. Första gången bland annat för att filma en liten dokumentär om filmstjärnan Mitr Chaibancha som dog under den sista tagningen av sin film Golden Eagle (Insee Tong) 1970. Filmproduktionen är stor, men mycket går direkt på DVD och VCD. Action och historiska epos verkar populära och givetvis spökfilmer som alltid har varit tradition i Thailand. Det finns så otroligt mycket bra – och dålig – film, men det är svårt att slänga ur sig titlar.
 
Nästa släpp från Attackafant heter Thunder of Gigantic Serpent. Kan du berätta lite mer om denna film?

– Just det, Thunder är en fantastiska film. En favorit verkligen. Och antagligen det knasigaste som släppts av IFD. Grunden är en Taiwanesisk film, King of Snake, från tidigt eller mitten av åttiotalet. Joseph Lai köpte den, klippte bort en massa trista scener och filmade nya action-scener med de västerländska skådespelarna Pierre Kirby och Edowan Bersma. Det är en komplett galen mix av monsterfilm och martial arts och pang-pang. Vissa av effekterna är extermt primtiva, som att få en död orm att hoppa omkring med hjälp av fiskelinor till Godzilla-liknande stadsmiljöer som blir attackerade av jätteormen Moslar. 

Och när hoppas du kunna få ut denna titel i handeln?

– Den 14:e December är det sagt, men förhoppningsvis kommer jag stå på en viss nördmässa i Stockholm i början av den månaden och då ska den nog gå att köpa för de som vill ha den tidigare. 

Vad kan vi förövrigt förvänta oss av Attackafant Entertainment, är det först och främst asiatisk/tailänds film som du kommer fokusera på eller kommer det även finnas utrymme för filmskatter från andra delar av världen?

– Jag vill gärna fokusera på Asiatisk film då det finns mycket att hämta där som ingen brytt sig om att ge ut i väst.  Det finns några titlar som jag hemskt gärna vill ge ut, men i vissa fall blir det mycket detektivarbete innan jag kan släppa dem. Men jag lovar att det blir både sällsynta och jäkligt galna rullar.

Du har ju en hel del järn i elden både med din filmblogg Ninja Dixon och med ditt bokbolag Oddbooks, vad kan vi vänta oss i framtiden av dessa.?

– Ninja Dixon fortsätter väl som vanligt, det börjar närma sig 250000 besökare sedan sommaren 2009, vilket jag är sjukt nöjd över. Det blir minst en bok till i Ond Bråd Död-serien och eventuellt lite andra böcker, men det är för tidigt att säga nu.

Via Oddbooks har du ju släppt ett seriealbum, kan vi förvänta oss mer av den varan i framtiden?

– Intresset för seriealbum var så lågt att jag inte kommer att ge ut något mer. När denna tar slut så tar den nog helt slut.

Oddbooks ger ut en del just udda skräcktitlar. Hur tycker du marknaden för svensk skräcklitteratur ser ut idag?

– Om jag ska vara ärlig så skulle det nog gå bra om det fanns en marknadsföringsbudget eller intresse från stormedia att ta upp böckerna, men man håller sig till de trygga bästsäljarna. Dock är det en jämntrög försäljning via webben, böckerna tar slut även om det tar lång tid och på mässor och liknande säljer de oftast väldigt bra.

Tack för pratstunden Fred och lycka till med dina projekt i framtiden.

Tack så mycket själv!

— — —

Kristoffer Pettersson :FromBeyond-redaktör

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *