Dylan Dog – Vila i frid (2013)

Dylan Dog – Vila i frid
Författare: Paola Barbato
Teckning Angelo Stano
Översättare: Andreas Eriksson
Ades Media
Finns i butik december 2013

— — —

dylanMånga av våra läsare minns troligen tidningen Dylan som kom under det tidiga 90-talet. Dess utpräglat italienska estetik och kreativa skräckberättelser kom att fascinera en trogen skara läsare under flera år – även efter det att tidningen lagts ner och publikationen togs över av Seriemagasinet.  Sorgen var stor bland läsarna när det sista äventyret gavs ut 2001, och för de som inte ville lära sig italienska eller importera hem de nedbantade internationella utgåvorna såg det länge ut att ha blivit ett alltför tidigt avslut för den karismatiske mardrömsdetektiven. Men så från ingestans dök plötsligt Vila i frid upp, det första äventyret med Dylan Dog på svenska på mer än tolv år. Frågan är nu om den italienska kultserien fortfarande har vad som krävs för att trollbinda den svenska publiken?

Den brittiske detektiven Dylan Dog har funnit sig en minst sagt unik nisch i sitt arbete – hans expertisområde är nämligen det otroliga och övernaturliga. Hans sinne är öppet, och på gott och ont gäller det samma även hans själ. Detta gör att han har lättare än andra att få kontakt med andesidan, och se sådant som andra dödliga kanske inte uppfattar. Det är just av denna anledning som han en dag får besök av en grupp ungdomar i desperat behov av hjälp. De för Dylan under pistolhot till en äng där han får träffa den 16-åriga Lula – som varit död i tre år! De flesta andar som hemsökar jorden har något otalt kvar att göra upp med, men för Lula finns det ingen egentlig anledning till varför hon inte gått vidare. Dylan är hennes sista hopp till evig vila, men utan det minsta spår att gå på är till och med den legendariske mardrömsdetektiven till en början handfallen.  Hans utredning tar sen en oväntad vändning och tar på honom på en resa genom hat, kärlek, skuld och svek.

dylan 2

De riktigt inbitna Dylan-fansen märker nog på en gång att det här inte rör sig om en total omstart av serien, utan man har istället valt att starta nypublikationen med ett nummer från 2011. Detta skulle förstås kunna ha medfört ett och annat problem, då man lätt skulle kunna ha alienerat nya läsare från att ta sig in i seriens djupa mythos. Men tack vare en kort presentation av seriens mer prominenta karaktärer på albumets allra första sida så är det förvånansvärt lätt att sjunka in Dylan Dogs spännande men ack så sorgsna värld. Vila i fred är nämligen helt fritt från återkopplingar till seriens tidigare äventyr, och står sig faktiskt riktigt väl som en introduktion till kultserien.

dylan3

Det som kanske inte står sig riktigt lika väl är det faktum att seriens teckningsstil förändrats en del sen vi träffade mardrömsdetektiven senast.  Serien präglas inte längre av den becksvarta tuschen och stilrena ikonografin som en gång var så synonymt med italienska serier, utan har istället fått ett betydligt mer kontemporärt och internationellt utseende. Det är kanske framförallt det nästan överdrivna användande av skuggning som gör att serien faktiskt tar ett tag att vänja sig. Men dolt under ytan ser man ändå klara spår från seriens italienska rötter – de lite kantiga och karga ansiktena och den distinkta berättarstilen.

Och det är just i berättandet som Dylan Dog verkligen står ut. Vila i frid är nämligen en relativt simpel och lågmäld berättelse som aldrig riktigt blir vidare skräckinjagade eller otäck – något som också är dess absolut största styrkor. Det ger nämligen utrymme för författaren att spinna en otroligt emotionell och stundtals nattsvart berättelse om den döda flickan och hennes förlorade liv. Madrömsdetektivens förmåga att absorbera minnen från de döda låtar läsaren uppleva så väl Lulus sista ögonblick i livet, hennes mördares tankar och ångest, och alla deras förlorade drömmar och önskningar. Sättet dessa återupplevelser är invävda i berättelsens narrativ är stundtals rent av mästerligt och resulterar i en av de mest gripande berättelserna på länge i grafisk form.

Det fanns många kandidater till skräckseriernas tron under det mörka 90-talet, men få var nog så rättmätigt förtjänta av den som Dylan.  Med becksvarta, skräckinjagande berättelser som ofta fokuserade mer på människan än monstret bjöd de italienska tecknarna på en betydligt djupare upplevelse än vad många läsare var vana vid. Och medan Vila i frid måhända rent kosmetiskt skiljer sig en aning från seriens karga rötter så går det inte att förneka att Dylan Dog är tillbaka – denna gång för att stanna.

Betyg; 8,5 av 10

— — —

Johan Axell; Frombeyond-redaktör

1 Trackbacks & Pingbacks

  1. Dylan Dog på Seriefestivalen i Stockholm | FromBeyond

Leave a Reply

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*