Rabies (2010)

Rabies
Skräck/Thriller, Israel, 2010
Distributör: Njuta Films
Regi: Navot Papushado & Aharon Keshales
Längd: 90 min
Skådespelare: Lior Ashkenazi, Ania Bukstein, Danny Geva, Yael Grobglas, Henry David m.fl.
Ute nu på svensk DVD

– – –

Ett syskonpar är på rymmen från sin familj och har av någon anledning hamnat ute i skogen på den israeliska landsbygden. Systern ramlar ned i en grop i marken, någon slags fälla för vilt, och brodern springer ut till den kringliggande vägen för hjälp. Han hoppar rakt ut i vägen för att bli påkörd av en bil bestående av fyra tonåringar som kört vilse. Männen i sällskapet ger sig ut i skogen för att hjälpa mannen medan kvinnorna stannar kvar vid bilen för att invänta polisen. Den israeliska polisen verkar inte direkt vara den trevligaste då den ena polismannen uppenbarligen är sociopat och börjar antasta kvinnorna, vilket kommer leda till ett våldsamt bråk. Samtidigt stryker en galning runt i skogen vilken har gillrat fällan systern ramlat ned i. En efter en börjar karaktärerna känna sig konstiga där de irrar runt i skogen. Har skogen något slags mystisk inverkan på dess individer?

Rabies lanseras som Israels första skräckfilm och hämtar inspiration från både terror- och slasher-filmen. En psykopat som stryker runt i skogen och gör livet jävligt för dess gäster har vi sett förut, men filmen sticker ut lite genom att leka med genren och inneha ett visst mått av humor. Allt är inte till synes vad det verkar vara och visst kan regissören sin genre. Här någonstans slutar dock det roliga.

Manuset är obefintligt och stämningen likaså. Filmen lider av att den inte har någon effektiv uppbyggnad och man kastas direkt in i dödligheterna i skogen. Vi får bekanta oss med de tonåriga huvudkaraktärerna via en fem minuter lång biltur där de snackar om sex. Sedan följer 85 minuter rännande i skogen. Den utspelar sig dessutom i fullt dagsljus – inte direkt det mest skrämmande man kan erfara i mina ögon.

Men nådastöten ligger trots allt i att filmen är helt oförståelig. Inte ett uns av förklaring ges över varför det som sker egentligen sker. Vem är psykopaten i skogen? Och varför blir alla karaktärer efter ett tag galna och vill ha ihjäl varandra? Regissören ger oss inte ett enda svar, man får helt enkelt svälja att skogen utövar någon mystisk makt vilket gör personerna galna. Jag kräver inte av en slasher att den ska ha något större psykologiskt djup, men här är karaktärerna och deras historia så anonym att man inte kunde bry sig mindre. Att de flesta våldsscener dessutom är off-screen gör filmen hopplöst tråkig och grå.

Rabies är en neoslasher helt utan själ.

Betyg: 2 av 10

– – –

Erik Göthlin filmvetare och frilansskribent