The Raid (Originaltitel: Serbuan Maut)
Action, Indonesien, 2011
Manus och regi: Gareth Evans
Medverkande: Iko Uwais, Yayan Ruhian, Doni Alamsyah mfl.
Längd: 100 minuter
— — —
I den indonesiska The Raid (2011) följer vi en insatsstyrka som ska storma ett höghus. Detta höghus är givetvis inte som alla andra, utan huserar allehanda kräk och skurkar av varierande slag, och allt detta styrs längst upp av en gangsterboss som länge gäckat polisen. När insatsstyrkan kommit in i byggnaden upptäcker de att uppgiften de åtagit sig är långt värre än de någonsin kunnat ana, och de börjar snart dö en efter en till följd av skurkarnas kulor och knivar. Det är upp till de få överlevande att kämpa mot tuffa odds och lyckas ta sig igenom dagen med livet i behåll.
För mig är det viktigaste med en actionfilm att den har tempo och ett bra driv. Detta behöver inte nödvändigtvis innebära att det måste hända saker precis hela tiden, men det får aldrig bli tråkigt, för det är då en actionfilm börjar falla. Transportsträckor mellan de mer fartfyllda scenerna tenderar dessutom att innehålla mördande dålig dialog och bli pinsamma. Det verkar som att Gareth Evans, mannen bakom The Raid, är inne på samma spår, då hans film i princip saknar alla spår av vad tråkigt heter. Här väcks tittarens intresse från början och genom skicklig regi håll det uppe genom hela filmen.
Detta är till följd delvis på grund av att actionsekvenserna är mycket välgjorda, och många, men även storyn har något att erbjuda. På så sätt blir även filmens lugnare delar intressanta och fungerar väl i att driva vidare berättelsen när det inte skjuts, slåss och dödas för fulla muggar. Karaktärerna är välskrivna, man får sympati för filmens hjältar och avsky inför dess elakingar, och man hålls hela tiden på spänn av att inte kunna förutsäga hur det kommer gå. Det är ett färgstarkt persongalleri som presenteras i The Raid, där man bland annat stöter på ett macheteviftande gäng, samt en snubbe som verkar vara världsmästare i att slåss utan tillhyggen.
Det märks att man lagt ner mycket tid på att få till snygga slagsmålsscener. Här rör det sig om häpnadsväckande koreograferade scener som nästan får en att tappa hakan över hur omsorgsfullt gjorda de är. Varenda slag, spark och parering känns genomtänkt och ser mer ut som någon dansform än försök att ha ihjäl varandra. Långa slagsmålsscener lyckas undgå att bli långtråkiga trots att det i grund och botten rör sig om ett konstant matande av händer och fötter mot kroppar, vilket tyder på att de som ligger bakom The Raid haft koll på vad de sysslar med.
Är det action, eller slagsmålsfilm, man är sugen på, och söker man en film som erbjuder högt tempo, välskriven story och fantastiska slagsmålsscener kan man med mycket gott samvete vända sig till The Raid, som erbjuder allt detta och mer därtill. Även om jag själv inte är den största beundraren av denna sorts filmer går det inte förneka att jag hade en fenomenal stund i biofåtöljen med en film som underhöll mig från början till slut. Fortsätter Gareth Evans på den här nivån kan Indonesien bli nästa stora “action-land”.
Betyg: 7,5 av 10
– – –
David Larsson; From Beyond-redaktör