Rain Fall
Action/Thriller, Japan, 2009
Distributör: Sandrew Metronome
Regi & Manus: Max Mannix
Skådespelare: Kippei Shiina, Gary Oldman, Kyoko Hasegawa m.fl.
Längd: 111 min.
Finns på svensk dvd och blu-ray från 2011-07-20
— — —
2003 släppte den amerikanske författaren Barry Eisler boken Rain Fall, den första i en serie av hittils sex romaner om den amerikansk/japanske yrkesmördaren John Rain. Eisler, som ett tag jobbade för CIA, har blivit flerfaldigt prisbelönt för berättelserna om John Rain, och nu har alltså en filmatisering kommit av den första romanen med samma namn. Dock så visar sig det täta grundmaterialet ha resulterat i en mycket ljummen thriller.
Under ett uppdrag i Tokyo stöter yrkesmördaren John Rain (Kippei Shiina) på trubbel då mannen som han blivit betald att ta livet av saknar ett USB-minne med topphemlig information som han planerat att ta till vara på. Både CIA och Yakuzan är ute efter datan som finns på minnet, och de tror nu att det är John Rain som bär på det. En intensiv jakt påbörjas samtidigt som John Rain måste skydda hans senaste offers dotter från männen som jagar honom.
Nåja, intensiv är förmodligen vad regissören Max Mannix hade tänkt sig att Rain Fall (2009) skulle bli, men vad som i själva verket presenteras är en seg historia som inte erbjuder mycket nytt utan mest känns som en urvattnad kopia av filmerna om Jason Bourne. I en maklig hastighet rör sig berättelsen framåt med korta actionepisoder som är klumpigt hopsydda med övriga delar av filmen och det känns aldrig som att John Rain stöter på några större problem i sin väg, vilket i sin tur blir väldigt tråkigt. Gary Oldman, som vanligtvis är en skådespelare som bäddar för kvalité, är här helt bortkastad i sin roll som CIA-chefen William Holtzer. I nästintill alla scener han är med står Oldman och frenetiskt gapar ut order till sina undersåtar i torftigt utförda jaktscener. Något roligare material än så får han inte, och som den primära hotbilden till John Rain räcker inte detta till. Kippei Shiina gör förvisso ifrån sig ett helt okej jobb, men rollen som John Rain är här inte heller tillräckligt intressant skriven för att jag ska orka bry mig. Aldrig får jag känslan av att han är den ytterst kompetente samt livsfarliga mannen som han utmålas som, och detta beror mycket på filmens brist på action. Utöver ett par jaktscener samt actionsekvenser, som visserligen gör sitt i att efterlikna fighterna från filmerna med Jason Bourne (men inte i närheten lika intressant genomförda), strövar John Rain mest omkring i Tokyo utan att något exalterande sker.
Jag har inte läst förlagan till Rain Fall, men jag har på känn att den bär på ett större djup än vad denna filmatisering lyckas krama ut. Det har klämts in en del sidospår för att hjälpa till med att driva fram huvudstoryn, men dessa fullföljs aldrig riktigt utan resulterar mest i trötta axelryckningar. Yakuzans inblandning känns nästintill oanvänd och det mest intressanta av sidospåren, ett om polisen Tatsu (Akira Emoto som fascinerar trots sin korta tid i bild) som är Rain och Holtzer på spåren, slarvas bort genom att den inte leder någon vart. Fokusen på hur Rain ska skydda Midori (Kyoko Hasegawa) från männen som är ute efter att ta hennes liv är något av ett underutvecklat misstag vars enda bidrag är att slöa ner filmen ytterligare.
Vad som på papperet hade kunnat bli en tät berättelse om spioneri och korruption resulterar tyvärr i en trist dussinhistoria. Det är ytterst problematiskt om en thriller inte lyckas med att vara spännande och det är just vad Rain Fall inte är. Efter att ha gäspat mig genom filmens nära på två timmar, tycker jag det känns tveksamt om att denna finesslösa och ytterst anonyma prestation skulle kunna leda till fler filmer baserade på Barry Eislers romansvit inom den närmsta framtiden.
Betyg: 2,5 av 10
— — —
Rickard Blixt: FromBeyond-redaktör