Blasphemy at its Best
Brothaz Grimm
Horrorcore/Devil Shyt, 2010
Finns på USA-import från december 2010
— — —
Från Canton Ohio kommer Brothaz Grimm, två herrar vid namn E-Dubb och Dego Locc som inte verkar ha allt för mycket över för den kristna kyrkan. Förövrigt så bryr de sig inte det minsta om moderna hip hop-trender som att ha några klubbvänliga låtar och ett par spår för damerna. Nej Brothaz Grimm gör rapmusik så som den lät i Memphis i början av 90-talet. Då syftar jag inte på 8ball & MJG´s Suave House-dagar utom snarare artister som Tommy Wright III eller Koopsta Knicca runt Da Devils Playground.
Blasphemy at its Best är Brothaz Grimms första albumsläpp. Över beats snickrade av producenter som Shy One, Homie Beats och Hoodkilla vaggas lyssnaren in i ett translikt tillstånd med hjälp av klagande kyrkoorglar och hotfulla digitala slingor. Tänk er tidiga Three 6 Mafia så får ni en bra bild av skivans ljudlandskap. Mitt i skärselden står E-Dubb & Dego Locc helt bekväma i sina roller som undergångspredikanter. Med en oklanderlig synk och med en verbal leverans som både är blixtsnabb och melodisk turas de om att rikta helvetesheta skottsalvor mot kristendomen. Texterna är som hämtade ur bottenlös oas fylld med nattsvart hat. Att kalla skivan hädisk är ärligt talat bara förnamnet. E-Dubb & Dego Locc kastar in Molotovcocktails i kyrkor och river vingarna av guds änglar. Lite är det som om Lord Infamous försökt göra en raptolkning av Mayhems Dom Mysteriis de Satanas. Det är med andra ord ”Devil shyt” i uttryckets rätta bemärkelse.
Bäst blir det på låtar som Satanic Warriors och I Be the Evil eller min personliga favorit When I Kill. Även om jag kanske på vissa spår skulle ha föredragit lite mer aggressiv röstpondus bakom de mörka texterna så är det här ett mycket stabilt första verk. Även om låten Satan kanske är lite overkill så har Blasphemy at its Best en genomgående helhetskänsla, något som man absolut inte är bortskämd med när det kommer till modern rapmusik. Med tanke på att ett av spåren är ett intro och två är screwade och choppade remixer(eller som det passande nog heter i detta fall ”dragged and chopped”) så är skivans 15 spår kanske lite magert. Men man kan ju alltid sätta plattan på repeat några gånger om man önskar en längre seans med ondskan.
Brothaz Grimm är naturligtvis på tok för mörka och obskyra för att bryta igenom någon typ av ”mainstream-yta”. Men ärligt talat så tror jag E-Dubb och Dego Locc känner sig helt tillfredställda med att påta runt i underjorden. Gillar du Bone Thugs-N-Harmonys mörkare spår, eller bara är spyless på den kristna kyrkans dubbelmoral så är Brothaz Grimms Blasphemy at its Best helt klart något för dig.
Kolla även in Brothaz Grimm-låten Desecrated Angels producerad av svenska Desecrated Productions.
Betyg: 6,5 av 10
— — —
Kristoffer Pettersson: FromBeyond-redaktör