Skräck i populärkulturen
Fakta, Sverige
Förlag: Swedish Zombie
Författare: Daniel Gustavsson, a.k.a. Skräpkulturbibliotekarien
Antal sidor: 292
Betyg: 3 av 10
Vi på FromBeyond är starka påivrare av kultur som i många fall kan ses som smaklös, skamlös och ful. 
Det är exempelvis mycket roligare att dyka ner i en regissör som Jess Franco och dennes filmografi än att bara välja det med högst IMDB-betyg eller som drar in mest pengar på bio.
På den punkten är nog undertecknad och författaren bakom Skräck i populärkulturen, Daniel Gustavsson, överens. Vore konstigt annars, med tanke på hans alter ego Skräpkulturbibliotekarien och med mycket av det innehåll som presenteras i boken i åtanke. Här är det mycket som samlas, där den gemensamma nämnaren är att det hela tiden har med författarens egna förtjusning kring olika kulturella fenomen att göra, och att alla väl kan samlas under paraplybegreppet skräp. Därför funkar det också att texter om wrestling samsas med texter om zombier och kannibaler.
Vad är det då som skaver? För skaver, det gör det. Främst är det flera detaljer jag som själv intresserad av mycket av det som Gustavsson skriver om stör sig på, att man exempelvis stavar Freddy Kruegers efternamn Kreuger, eller att man kallar Michael Myers för ”Mike” Myers, något han mig veterligen inte kallas i någon av filmerna. Jag hade kunnat se förbi det om det hade handlat om enstaka misstag eller felskrivningar, men just dessa exempel är konsekventa. Någonstans blir det för mig snett på det när man ska skriva en bok som diskuterar/tänker kring olika skräckfenomen och sen har faktiska fel som förekommer, fel man rätt lätt hade kunnat putsat bort med mer finslipning. Och när vi ändå är inne på finslipning så är boken tyvärr rätt risigt korrekturläst, då det också dyker upp stavfel här och där. Nu kanske det är jag i min yrkesroll som svensklärare är för petig, men nog ska man kunna kräva av en utgiven bok att inte ha särskilt många språkliga fel?
Nåväl, jag ska försöka vara lite positiv också. Det är kul att se filmer som Dawn of the Mummy få plats, även om jag också muttrar när den blir rådissad. Men sånt kan man så klart ta, även om jag djupt i min själ inte håller med. Det jag hade önskat är att Gustavsson kanske fördjupat sig i färre ämnen/fenomen istället för att klämma in så himla mycket. Då blir det att han ibland bara hinner skrapa på ytan och inte riktigt nå fram till något intressant.
– – –
David Larsson