Är du, liksom oss, en av de som med stor entusiasm brukade bläddra igenom TV-bilagorna? I detta avsnitt har vi skärskådat ett gäng TV-filmer, som man säkert kunnat stöta på i tablån om man bott i Amerika. Det blir telekinetiska tonåringar, barnvittnen och mytomspunna mördare, bland annat.
Fargeats syntes av våldsam genrefilm och feminism fungerade bättre i Revenge än i The Substance, som tyngs ner av övertydlighet och en final som faller platt trots rejält med gore.
Speak No Evil överraskar och visar sig vara en remake värd att lägga sin tid på, även om den aldrig är i närheten av originalets höjder.
Självmedvetna nickar åt Blair Witch Project och Cannibal Holocaust kan inte dölja hur fantasilös Äkta skräck är. Mest skrämmande är skildringen av en narcissistisk onlinekultur.
Huruvida Heathcliff och Cathy klättrade i berg låter vi vara osagt. Däremot ska vi titta närmare på ett gäng filmer där människor antingen klättrar i berg eller befinner sig i bergsområden, i folkmun känt som bergsploitation. Det blir allt från seriemördarjakt i den Washingtonska vildmarken till gisslandraman på bergsresorter och…
Amityville II (1982) är inte en felfri film, men dess mörka tematik, tabubrytande inslag och mångfacetterade karaktärer gör den till något av ett bristfälligt mästerverk som vore alltför kontroversiell för att göras idag, över 40 år senare.
Longlegs bjuder på utmärkta skådespelarinsatser och fantastiska bildkompositioner, men fungerar inte hela vägen manusmässigt.
Possession är en film som, jag upprepar ordet igen, känns. Den är inte alltid särskilt inbjudande, är ganska lång och rör sig inte särskilt snabbt framåt. Allt detta blir dock obetydliga detaljer i kontrast till hur mycket filmen har att erbjuda. Jag kan inte säga att jag förstår allt som…
Alien: Romulus är Alien-filmen som alla fans kommer att älska. Du kommer inte att få se något nytt, det är helt enkelt en väldigt bra Alien-film som förhoppningsvis kommer leda filmserien in på rätt spår igen efter några bottennapp.
Så till den stora frågan – lyckas West att knyta ihop sin trilogi? Definitivt. Intressant nog låter han MaXXXine vara lika mycket sin egen film som Pearl skilde sig från X. Samtidigt löper en röd tråd genom de tre filmerna, som trots sina respektive karaktäristiska drag både fungerar bra på…