Meny Stäng

Nattens Skräcknäste (1963)

Nattens Skräcknäste
Original titel: Dementia 13
Thriller, USA, 1963
Distributör: Rapid Stream Media
Regi: Francis Ford Coppola
Medverkande:  William Campbell, Luana Anders, Bart Patton m.fl.
Längd: 75 minuter
På svensk DVD från 2016-05-23


1Louise (Luana Anders) är gift med rikemanssonen John (Peter Read) men är i själva verket bara ute efter hans arv. När John lägligt nog får en hjärtattack under en roddbåtstur på sjön knuffar Louise honom överbord och säger till hans familj att han åkt bort på en plötslig jobbresa. Det i sin tur leder till slitningar hos hans rika släktingar och snart börjar mörka hemligheter att göra sig påminda …

På filmens omslag säljer man den som Francis Ford Coppolas ”första mardröm” vilket för tankarna till att detta skulle vara hans debut, men så är inte fallet. Coppola hade redan innan denna tidiga rulle hunnit med att regissera fyra andra filmer; om än i sällskap med andra regissörer på somliga av produktionerna.

Nåväl, även om Nattens Skräcknäste inte är hans debut är det åtminstone en mycket tidig film av regissören som senare skulle slå igenom med den hyllade Gudfadern (1972), och som ett så tidigt alster är den intressant att studera. Om inte annat för att skaffa sig ett hum om regissörens utvecklingskurva.

Luana Anders i Nattens skräcknäste (Dementia 13)
Luana Anders i Nattens skräcknäste (Dementia 13)

För ska man vara ärlig har filmen i sig inte så värst mycket att erbjuda. Historian är en relativt enkelspårig deckargåta vari somliga delar skulle kunna platsa in i giallo-genren. Våldet är dock mycket nedtonat, här anpassat för en mer kysk och lättskrämd publik som bara varit ute efter ”lagom” ruskigheter.

Narrativet är spretigt och ibland upprepande trots sin korta längd. Emellanåt försöker man sig på någon form av komik men det faller tyvärr platt och framstår bara som malplacerat. Det ultimata hade varit att man helt skippat dessa moment, särskilt med tanke på att Coppola ibland, den torftiga historien till trots, får till en ganska spöklik stämning i scenerna.

Trots svagt manus och illasittande komisk inslag så dyker det även ibland upp en riktigt trevlig spöklik stämning.
Trots svagt manus och illasittande komisk inslag så dyker det även ibland upp en riktigt trevlig spöklik stämning.

Att filmen inte kostade mycket att göra framgår på de flesta sätt och vis, men det är inte helt utan viss charm. Inspelningen tog plats under endast nio (!) dagar och man kan så här i efterhand förstå varför saker och ting inte riktigt går ihop. Fotot är helt okej om än inte särskilt nyspakande eller stiligt. Miljöerna som filmen utspelar sig i fungerar dock bra och ger den tunna mordhistorian en genomtänkt scenografi att luta sig tillbaka på. Skådespelarna är inte i toppklass men är för den delen inte heller dåliga – med tanke på hur stressat det måste ha varit under inspelningen så får man ändå ge dem en applåd för att inte ha brakat ihop totalt framför kameran.

Som kuriosa är Nattens Skräcknäste intressant att ta sig an men som filmupplevelse är den si så där. Att Coppola vid den tiden låg i startgroparna som regissör märks och det är inte helt lätt att hitta spår av de kvaliteter som han senare visade prov på, även om det emellanåt blixtrar till. På sätt och vis är väl filmen sevärd – förvänta dig bara inga stordåd.

Betyg: 4 av 10


Sandra Wallin

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *