När jag fick höra att Image Comics svartvita zombieserietidning ”The Walking Dead” skulle bli en tv-produktion blev jag först en smula skeptisk. Skulle det verkligen fungera att föra över Robert Kirkmans mörka framtidsvision till tv utan att behöva tillrättalägga våld och serietidningens komplexa relationer?
”Hell of the Living Dead” måste vara den absoluta udden av italiensk exploitation tänker jag för mig själv. Och vem annan än Mr. Bruno ”lånaren” Mattei skulle kunna ha gjort denna film?
Upplägget i djurskräckfilmer brukar i regel följa två grundidéer. Antingen så är det ett sjukt djur som plötsligt börjar se mänskligheten som föda eller fiende, eller så är upplägget som i Franco Prosperis ”Rovdjurens Natt”. Djurriket har helt enkelt fått nog av att gå i människans skugga och börjar ge…
Danny Trejos liv har varit både våldsamt och fantastiskt. Det är hans livsresa som berättas i Joe Eckhardts dokumentär ”Champion”.
I ”Dark Angel” visar det sig att en tre meter lång utomjordisk knarklangare landat mitt i Houston och börjat använda mänskliga kroppar för att utvinna en ny superdrog. Det är nu upp till polisen Caine (Dolph Lundgren) att stoppa den tungt beväpnade rymdvarelsen…
Man kan välja att se Mario Bavas ”Bay of Blood” som en skön retroskräckis eller välgjord spagettisplatter-rulle. Eller så kan man se den som intelligent fotokonst som blandar det makabra med det vackra på ett sådant genomtänkt sätt att dess ringar finns på vattnet än idag. Det viktigaste är kort…
Guy Hamilton är mest känd för att ha regisserat Bondfilmer som ”Goldfinger” och ”Live and Let Die”, men han har även hunnit med en hel del annat. En film som sällan nämns som någon av Hamiltons största verk är kioskdeckarrafflet ”Remo Williams – Adventure Begins” från 1985.
Att med handhållen kamera följa hur världen långsamt går åt skogen på grund av oregerliga levande döda är idag vardagsmat. Men först var de två britterna Kevin Gates och Michael Bartlett med ”The Zombie Diaries”.
Dario Argento är utan överdrift en av de skickligaste italienska regissörerna någonsin. 1980 gjorde han ”Inferno”, en film som bokstavligen kan beskrivas som en filmatiserad mardröm.
Pam Grier och regissören Jack Hill fick uppenbarligen mersmak efter sitt samarbete med blaxploitation-smockan ”Coffy” (1973). Film nummer två kom 1974 och Grier spelar återigen titelrollen. Den här gången porträtterar hon en slug femme fatale med det talande namnet ”Foxy Brown”.