Det är lätt att hänfalla åt nostalgi när det kommer till actionfilm. 80-talets glansdagar framstår som guldåldern för filmkonstens mest explosiva genre, och nådde gång på gång höjdpunkter som är svåra att nå. Visst har en och annan filmskapare lyckats sedan dess också, men det är något visst med det tydliga ”hjärta-före-hjärna”-tänk som så distinktivt präglar 80-talets actionfilmer. Säg den genrefilmsaficionado som inte får en drömsk blick när man nämner träningsmontaget i Rocky IV, citerar repliker från Predator eller diskuterar vem som egentligen var coolast, van Damme eller Segal (givetvis van Damme!).
Idag får man rikta blickarna åt andra håll än det stora landet i väst om man vill få sig den bästa möjliga actionsmockan serverad. I Indonesien sysslar en walesare med att göra hyperkoreograferad och högoktanig film, medan de gamla storstjärnorna sysslar med att göra halvt patetiska försök till ensemblefilmer, som mest faller platt och blir unket. Det är också i ett annat land än USA som den kanske mest spännande actionfilmsindustri nu blomstrar för fullt. Nämn namnet Nabwana I.G.G. och du får frågande blickar och höjda ögonbryn av, skulle jag gissa på, de flesta. Det är väl heller inte så konstigt att gemene, eller för den delen ogemene, man inte känner till den relativt nyfödda filmindustri som pågår i Uganda.
Regissören Nabwana I.G.G.
Ugandisk actionfilm, kan det då vara något? Givetvis rör det sig inte om någon miljonbudget i det här fallet, eller ens dollar som kan räknas i tusental. Som alla genrefilmsälskare vet är bara budget en bisak, en högst perifer företeelse som mer bör ses som ett nödvändigt ont, än något man ska fästa allt för stor vikt vid. Alla vi som spenderat timmar med den turkiska filmhjälten Cüneyt Arkin vet vad det handlar om – Hjärta före hjärna, vilket i slutändan är vad som faktiskt betyder något.
Who Killed Captain Alex kanske inte någonsin kommer att diskuteras i samma anda som Terminator 2, Die Hard eller Predator. Det behöver den heller inte göra för att ha ett värde i sig och bli ett unikt kapitel i en filmhistoria som jag anar att vi bara har sett toppen på isberget av. När folk flockas för att se Liam Neeson göra Taken 7, stannar vi andra i hemmets trygga vrå och hänger oss engagerat och kärleksfullt åt de spektakel som Nabwana I.G.G. och hans tappra filmbesättning bjuder oss på.
Filmen kan ses nedan, via regissören Nabwana I.G.G.’s youtubekanal.
(bilder tagna från http://wakaliwood.imgur.com/)
– – –
David Larsson; FromBeyond-redaktör