Meny Stäng

Vila i frid, Jess Franco

En av genrefilms allra största har lämnat oss, 82 år gammal. Jesus ”Jess” Franco, känd för titlar som Vampyros Lesbos, Faceless och She Killed in Ecstacy har efter en tids sjukdom lämnat jordelivet. Att säga att Franco hade en rik karriär är en grov underdrift. På IMDB är han krediterad som regissör till inte mindre än 199 (!) filmer, vilket inte kan ses som något annat än en fruktansvärt beundransvärd bedrift. Det kan vara lätt att avfärda Franco om man inte tittat djupt nog, eller bara kommit i kontakt med hans mindre bra filmer, men guldkornen finns tveklöst där, vilket många är eniga om. Hans Succubus (1968) är en orgie i stämningsfyllda miljöer, snyggt foto och förtrollande atmosfär. Eller varför inte ta hans Count Dracula från 1970, en långsam studie i stil med Christopher Lee i titelrollen (en roll han själv sagt var hans favorit av alla de Dracula-filmer han gjorde). När Franco var som bäst, gjorde han djupt fascinerande filmer som bär med sig en stil och prägel du inte hittar någon annanstans. Oavsett om det rörde sig om rökiga jazzklubbar fylld med snygga människor, där Jess utan svårighet gjorde en cameo som jazzmusiker, eller gotiska slott fyllda med förföriska kvinnor fanns det ofta något att hämta i Francos verk.

Franco började redan under sent 50-tal att göra film, och höll på ända fram till sin död. Bara 2012 regisserade han tre filmer, trots att hans livskamrat och musa sedan 70-talet, Lina Romay, gått bort. Franco var en individ som aldrig gav sig, och som arbetade in i det sista, vilket blir tydligt när man överblickar hans filmografi. Det kunde röra sig om lesbisk vampyrfilm, kitschigt 60-tal eller ren pornografi – Franco testade det mesta. Lyckligtvis finns också många av hans filmer, om än inte alla, relativt lättillgängliga för den nyfikne. Bara för ett par år sedan började man ge ut hans filmer på blu-ray, vilket återigen visar på att Franco är ett namn som fortsätter att fascinera och locka filmentusiaster världen över. Att han inspirerat och rört oss på FromBeyond kanske blir som tydligast i vårt återkommande inslag i vår podcast, där vi väljer ut en Franco-film att titta på och diskutera. En tradition vi onekligen kommer att fortsätta med tills det inte finns några av hans filmer kvar att se, något som vi kan sysselsätta oss med under en oöverskådlig framtid (jag är själv enbart inne på något över tio stycken sedda).

Vi på FromBeyond sörjer denna tragiska bortgång, men ser samtidigt med glädje och beundran på Jess Francos karriär som en storslagen bedrift, som det är ytterst tveksam att någon annan människa någonsin kommer att kunna tangera. Filmkonsten har förlorat en av sina allra modigaste och mest unika konstnärer. Vila i frid, Jess.

 

 

 

 

 

 

 

 

 
– – –

David Larsson; FromBeyond-redaktör

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *