Titel: The Demolitionist
Kategori: Bortglömt skräp från 90-talet
Produktionsbolag: A-Pix Entertainment
Regi: Robert Kurtzman
Skådespelare: Nicole Eggert, Richard Grieco, Tom Savini, Bruce Abbott m.fl.
Längd: 97 min
Tillgänglighet: Finns utgiven på Tysk Blu-ray från DigiDreams Studios
Betyg: 5 av 10
Nu ska du få höra något knäppt, jag gillar skräpfilm från 90-talet. Detta kan bero på att det var under tidiga 90-talet jag formade min smak för populärkultur och därför även började utforska filmmediet på ett lite djupare plan. Jag ska heller inte sticka under stolen med att de genrefilms-avarter som var populära under denna period också har fortsatt att fascinera mig. De är helt enkelt rätt unika.
En anledning till detta är specialeffekterna, eller åtminstone effekterna fram tills runt 96-97 då digitala lösningar började leta sig in allt mer. Under 80-talet pressades det som bekant ut drivor av genrefilm vilket ledde till att kompetensen kopplade till praktiska effekter var skyhög. Men när 90-talet rullade in ansågs inte typisk skräckfilm speciellt lukrativt längre. Detta ledde till att tidigare SFX-gurus och makeup-artister istället landade i andra genrer där deras färdigheter efterfrågades.
Dessa genrer var först och främst sci-fi och action och gärna dessa i en salig röra. Titlar som ROBOCOP (Paul Verhoeven, 1997), TERMINATOR 2: JUDGMENT DAY (James Cameron, 1991) och THE DEMOLITION MAN (Marco Brambilla, 1993) hade nått oerhörda framgångar och kom att kopieras i drivor mer eller mindre lyckade uppsättningar. Det är i dessa ofta lite grumliga efterdyningar vi hittar filmer som THE DEMOLITIONIST (Robert Kurtzman, 1995).
Killen i registolen är Robert Kurtzman, och detta var inte vilken färsking som helst. Även om THE DEMOLITIONIST första egna långfilm så var han redan en etablerad specialeffektshantverkare som jobbat med alla från Stuart Gordon till Wes Craven och Sam Raimi. Hade året han fick erbjudandet att regissera en egen långfilm istället varit 1985 så hade nog också denna produktion mer liknat något förknippat med tidigare nämnda regissörer. Men nu var det 1995 och publiken törstade efter androider, cyborger, tidsresenärer och högoktaniga eldstrider.
Även om titeln känns mer inspirerad av THE DEMOLITION MAN så liknar THE DEMOLITIONIST egentligen mer ROBOCOP. I en snar, och i vanlig ordning dystopisk framtid där brottsligheten ballat ur, hittar vi Richard Grieco en dödsdömd våldsverkare kallad Mad Dog. Tillsammans med en polare (Tom Savini) gör han en spektakulär utbrytning ur fängelset och återvänder till sitt skinnknuttegäng som i vanlig ordning har sitt högkvarter i en gammal lagerlokal. Men staden polis har infiltrerade gänget och en ung poliskvinna vid namn Alyssa (Nicole Eggert) gör sitt bästa för att dokumentera allt med sina digitala linser. Men Mad Dog är inte lättlurad. Han avslöjar polisens planer och pumpar infiltratören full med bly. Har du sett ROBOCOP så har du kanske en aning om hur detta kommer utvecklas. Och mycket riktigt, när Alyssa åter väcks till liv egen har hon förvandlats till ett levande högteknologiskt vapen och jakten på Mad Dog och hans gäng kan börja.
Fråga inte mig vad Alyssa har förvandlats till. Hon pumpas full av någon underlig vätska som gör henne starkare, smidigare och extremt stryktålig. Baksidan är att hon fiser ihop till en gammal tant om hon inte får vätskan injicerad. Hon ser till det yttre 100% mänsklig ut och slås också lite då och då av lite existentiell Peter Weller-doftande ångest, men det är skönt nog inget som får allt för mycket spelrum. Mest kommer hon hoppande i slow motion i sin latexdräkt och skickar gatubusar till evigheten med sina blixtrande automatvapen.
Apropå underliga vätskor så spelas den forskaren som ligger bakom Demolitionist-projektet passande nog av Bruce Abbott, alltså Jeffrey Combs kompis från RE-ANIMATOR (Stuart Gordon, 1985). Att Robert Kurtzman har många gamla skräckfilmspolare märks också då filmen fullkomligt dryper av genrekändisar i biroller. Förutom den tidigare nämnda SFX-gurun Tom Savini hittar vi exempelvis Heather Langenkamp, Sarah Douglas, Jack Nance, Joseph Pilato, Reggie Bannister, Dan Hicks, Susan Tyrrell, och inte minst Bruce Campbell i mer eller mindre framträdande biroller. Dessutom har karaktärernas namn plockats från diverse slasher-rullar och det sitter affischer från Fangoria uppsmackade på väggarna. Ok Kurtzman, vi fattar..
Men det behövs mer än ceddiga cameos för att en film ska bli bra, och det finns faktiskt en anledning varför THE DEMOLITIONIST inte blivit en kultklassiker. Den är ärligt talat ganska uddlös och tam. Richard Grieco spelar över på ett underhållande sätt, Nicole Eggert och Bruce Abbott gör väl vad de ska även om manuset är på tok för likt ROBOCOP för att egentligen engagera. Själv har jag inte något problem med all rök och blått ljus som verkar varit ett måste 1995, men trots att filmen packats full av exploderande ”blood squibs” så blir actionscenerna aldrig speciellt underhållande.
De saknas tempo och kontinuitet i klippningen och istället för att Kurtzman nyttjat sitt kunnande inom specialeffekter så känns våldet rätt platt och nedtonat. Tänk om han istället gjort det motsatta och fyllt sin film med bisarra effekter när någon träffas filmens många kulor och granater? Men förutom någon halvkul smältscen så blir det inte något speciellt spektakulärt. Förvisso gjordes filmen på blygsamma en miljon dollar i budget, men någon kul protes måste väl ändå Kurtzman haft liggande på lagret? Att dessutom Tom Savini fanns på plats gör denna avsaknad ännu mer påtaglig. Jag menar snacka om missed opportunity.
Trots att THE DEMOLITIONIST blev en smula fisljummen så har jag svårt att tro att den inte spelade in sina pengar med råge. Robert Kurtzman fick även en fortsatt lyckad karriär. Han hade några år tidigare anlitat en ung Quentin Tarantino att utveckla en idé till manus, ett projekt som sedan blev FROM DUSK TILL DAWN (Robert Rodriguez, 1996). Kurtzman kom också själv att regissera WISHMASTER 1997. Först och främst är det dock specialeffekter han fortsatt syssla med, och där är han fortfarande ett stort namn. Min egen plan är att kolla vidare på ”bortglömt skräp från 90-talet” tänkte också fortsätta dela med mig av detta här på FromBeyond.se
— — —
Kristoffer Pettersson; FromBeyond-redaktör och skräpfilmsentusiast