Sabotage
Action, USA, 2014
Regi: David Ayer (även manus med Skip Woods)
Skådespelare: Arnold Schwarzenegger, Mireille Enos, Sam Worthington, Terrence Howard, Joe Manganiello, Josh Holloway m.fl.
Distributör: Nordisk Film
Längd: 105 min
Finns på svensk dvd och blu-ray från: 2014-08-11
— — —
David Ayer är en filmmakare värd att hålla ögonen på. Till sitt namn kan han tillskriva sig hårdhudade titlar som Training Day (2001) Harch Times (2005) och inte minst en av mina favoritsnutfilmer – End of Watch (2012). Ayer har dessutom bidragit med manus till produktioner som The Fast and the Furious (2001), halvhyfsade S.W.A.T. (2003) och sorgligt bortglömda Dark Blue (2002), en film där Kurt Russel gör en av sina bästa rolltolkningar.
Att kalla Ayer för en ”auteur” vore nog att ta i, men hans historier känns alla gjutna ur samma nästan misantropiska och brutala världsåskådning. Det är värld fylld av korrumperade poliser, skoningslösa drogkarteller och inte minst en jäkla massa våld.
Så när jag fick höra att Ayers nya film skulle handla om ett gäng DEA-agenter som snor pengar av en mexikansk knarkkartell så kändes det som om han var i tryggt vatten. När jag sedan fick veta att Arnold Schwarzenegger skulle spela huvudrollen var jag inte riktigt lika kolugn. Arnolds gamla 80-tals actionrullar i alla ära, men det var för mig svårt att se hur den 67-årige österrikaren skulle kunna passa in i den benhårda socialrealism som Ayers filmer brukar vara späckade med. ”Karln är ju en vandrande kliché”, mumlade jag för mig själv. Och inte blev Sabotage direkt det jag först räknat med heller. Och då faktiskt från vare sig Ayer eller Arnold.
Det man brukar kunna räkna med från Ayer är ett tätt manus, men det kan du glömma i Sabotage. Handlingen är här i det bästa fall medioker. Arnold spelar DEA-veteranen Breacher, en stenhård stridssnut med tatuering på halsen och ett övertygat hat mot de knarkkarteller som mördade hans familj. Han är också chef över en insatsstyrka bestående av ett team snutar som lika gärna kunde hamnat på andra sidan lagen. Dessa spelas bland annat av Mireille Enos från The Killing, Josh Holloway från Lost, Sam Worthington (som knappt går att känna igen med rakad skalle och bikerskägg) och inte minst – Terrence Howard – som verkar lika förvånad som jag över varför han hamnat i denna film.
Hur som helst, när teamet snor 10 miljoner dollar vid ett kartell-tillslag så blir det hett om öronen för de råbarkade DEA-snutarna. Inte nog med att internutredarna flåsar dem i nacken, plötsligt börjar någon dessutom mörda teamets medlemmar en efter en. Medan de forna vännerna börjar misstro varandra inleder Breacher ett samarbete med en FBI-utredare (Olivia Williams) för att få reda på vem som mördar hans kamrater. Och jag kan lova dig att upplösningen är dummare än vad du någonsin kunnat gissa…
Då Sabotage överraskar med ett svagt manus bres det istället på med våld i överflöd. Inget sparas åt fantasin då det bjuds på rejäla kaskader blod, inälvor och allt annat du kan tänka dig. Sabotage är utan tvekan en mycket brutalt stycke film som absolut sticker ut i mängden i tider då tillrättalagd PG13-action är lite av standarden. Skådespelarinsatserna blir även de sekundära under detta täcke av grova våldshandlingar. Och det måste jag säga. Det är onekligen modigt av Schwarzenegger att medverka i något dylikt som verkligen tvättar bort det sista skimret av den illasittande guvernörskostym han tidigare burit. Detta är nämligen ultravåld i ordets sanna bemärkelse.
Något annat är egentligen onödigt att säga om Sabotage. Arnold är varken bra eller dålig i sin roll – han är helt enkelt bara Arnold. De övriga ”namnkända” skådespelarna är egentligen allihop för duktiga för att vara med i denna banala actionhistoria och har mycket lite att jobba med. Den som sticker ut är möjligtvis Mireille Enos som inte går av för hackor som psykopat-snutbrutta. Denna dam har framtiden för sig.
Känslan är dock stark att något blivit fel under filmens produktion. Många scener känns tarvligt hackiga och filmen flyter ärligt talat ganska dåligt. Detta är inte den David Ayer jag känner igen sedan tidigare. Skrapar man lite på ytan så visar det sig också att Ayers vision från början var en helt annan. Den nästan tre timmars långa thriller Ayer lämnade in till filmbolaget var helt enkelt inte den film de hade tänkt sig. De klippte om hela filmen för att ge den en mer klassisk actionfilmsdoftande form och även filmens upplösning ska ha omarbetats så att Arnolds karaktär framstod mer sympatisk. Synd på så fina ärtor kanske? Ja vem vet, men det kan även vara så att Ayer faktiskt tappade bollen denna gång…
Hur Sabotage skulle sett ut, eller till och med såg ut i sin första screening, är dock egentligen ointressant. Det som levereras är ett stycke hjärndött röj med imponerande hårdkokt action, och det räcker ju ganska långt det med. Men lite besviken är jag nog…
Betyg: 5 av 10
— — —
Kristoffer Pettersson, FromBeyond-redaktör