Overlord
Skräck/Action, USA, 2018
Distributör: Fox
Regi: Julius Avery
Medverkande: Jovan Adepo, Wyatt Russell, Mathilde Olivier, Pilou Asbaek m.fl.
Längd: 1 timme 50 minuter
På svensk DVD, Blu-ray och på 4K Ultra HD från 25 mars 2019
Krig är, som alla vet, ett helvete. 
Mänskligt lidande och död bland skyttegravar och kroppsdelar bör knappast vara någons drömscenario och gör du en snabb googling på war ptsd får du bevis för vad krig kan göra med människor. Kan man då göra underhållning, rentav exploativ sådan, av krig? Självklart kan man det, man rentav kanske måste göra det för att vi inte enbart ska behöva simma i det mörker som riktigt krig är.
Om nu krig är så hemskt bör det väl fungera bra tillsammans med skräckgenren och varför har det i så fall inte gjorts fler filmer där dessa två möts? Kom nu inte dragandes med Död Snö och liknande filmer, de räknas inte. Jag menar filmer som placerar oss mitt i krigets öga och där skräckinslag av alla möjliga slag sedan kan föras in. Tänk er typ en filmatisering av Wolfenstein-spelen och du får en bild av hur jag föreställer mig ett lyckat möte. Julius Averys Overlord är den filmen.
Vi får följa ett gäng fallskärmssoldater med uppdrag att förstöra ett nazistyrt radiotorn i en ockuperad by i Frankrike. Saker och ting går snett och de finner sig snart bakom fiendens linjer med en kraftigt reducerad trupp mannar. Väl på plats i byn märker de att något inte står rätt till och att radiotornet som reser sig över den lilla byn döljer något helt annat än bara radiosignaler som skickas ut. Det pratas om omänskliga experiment som genomförs av en galen nazistprofessor som fått för sig att det är något med leran i byn…
Många recensioner har pratat om att Overlords styrka ligger i dess inledande 20 minuter, och jag förstår vad de menar. Här bjuds vi på spektakulärt intensiva krigsscener som får en att tro att den där skräcketiketten filmen stämplats med är helt och hållet felaktig. Däremot tycker jag inte att filmen tappar nämnvärt efter sin inledning och att den funkar minst lika bra när skräckelementen börjar införas.Det bidrar med nya lager av spänning och man är nästan barnsligt nyfiken på vad som komma skall och hur långt filmen egentligen ska ta det. Det är väl också här min främsta kritik mot filmen kommer – man tar det inte långt nog. Det finns så goda möjligheter för att bjuda tittaren på riktigt galna saker här, men det känns mer som att vi bara får en skymt av dem.
Eftersom att gemene (vettig) man och kvinnas åsikt redan är att nazister är onda svin behöver det aldrig etableras, vilket gör att man kan ha rätt kul med Pilou Asbaeks nazistkaraktär och låta honom bli ond på helt nya nivåer. Filmen gör sig inga svårigheter i att sympatisera med sina huvudkaraktärer, där Jovan Adepos inledningsvis försiktiga rookiemilitär engagerar och det är svårt att bortse från Wyatt Russells charm (som han väl måste fått från sin far?). Samtidigt är karaktärerna inte så enkelspåriga och svartvita som man kan tro och vi får anledningar att bry oss om dem inte bara som fiktiva figurer, utan som människor.
Overlords styrka ligger framför allt i att den är så underhållande, det är en (lagom) vild åktur som tar en från intensiva krigsscener till galna nazistexperiment och trots att det kanske inte låter som en given kombo fungerar det genomgående väldigt bra. Ryktena säger att det här var på väg att bli ännu en film i Cloverfield-serien, något jag så här med facit i hand är väldigt glad stannade på ryktesstadiet. Filmen bevisar att krig och skräck är två hemskheter som går mycket väl hand i hand och förhoppningsvis kan Overlord vara filmen som visar vägen.
Betyg: 7 av 10
– – –
David Larsson; FromBeyond-redaktör