Makaber
Tidskrift, Sverige, 2024
Redaktörer: William Älgebrink och Hillevi Gustafson
Medverkande författare: Mikaela Willmer, Marcus Ehrenholm, Veronica Sandström m.fl.
Antal sidor: 64
Det är en fin tid att leva i för oss som uppskattar svensk genrelitteratur. 
Där det för 20 år sedan inte var många fler namn än John Ajvide Lindqvist att hålla koll på behöver man idag inte leta särskilt länge för att hitta nyutgiven skräck på svenska.
Detta vill skräckentusiasterna Hillevi Gustafson och William Älgebrink bygga vidare på med sin skräcktidskrift Makaber, som kom med sitt premiärnummer nu i slutet av 2024. Tillsammans med ett gäng författare bjuder de på numrets sextiofyra sidor på noveller, flash fiction och annat. Stommen i numret är temat death and rebirth, berättelser som enligt redaktörerna ”på något sätt handskas med döden och vad som händer sen”. I Saga Stigsdotters Dockmamma möter vi till exempel ett gäng kvinnor som tagit sin barnlöshet i egna händer och möts i det gemensamma att de har en docka som barn, något som i sann skräcktradition givetvis inte slutar särskilt lyckligt.
Man har gett författarna uppdraget att utifrån en kortare prompt skriva en flash fiction, en berättelse på max 500 ord. De två promptarna som förekommer i detta nummer är ”Döden är inte slutet , men inte på det sättet du först trodde” och ”Efter att du dör hamnar du i en biosalong med alla dina andra tidigare liv. Vad är det ni ser på bioduken?”. Det här är ett spännande sätt att få olika varianter på samma ursprungsidé, även om jag i detta fallet tycker att den andra prompten kanske är väl snäv för att bjuda på särskilt mycket variation i hur berättelserna blir.
Det är en trevlig tidskrift att hålla i handen och ge sig in i. Det är en nästan lyxig känsla att läsa svensk skräck så här fint förpackad, med passande illustrationer och en snygg layout. Trots att det är första numret känns det inte som en tidskrift som stapplar och letar efter sin identitet. Snarare känns det som att man haft en rätt tydlig idé om vart man vill och sen tagit sig dit på ett lyckat sätt. Möjligen är nivån på berättelserna något spretig, men samtidigt är det nog något man får ta när det kommer till en tidskrift som bygger på entusiasm snarare än professionalism, utan att det på något sätt känns amatörmässigt.
Makaber blir sannerligen ett spännande projekt att följa framgent. Det är ett utmärkt forum för aspirerande författare att bli publicerade och låta läsarna ta del av skräckberättelser från alla tänkbara håll. Såna här initiativ ska uppmuntras och förhoppningsvis finns det en (växande) publik för den här sortens publikationer.
Här kan man bli patreon och prenumerera på tidskriften.
Här kan man köpa första numret.
— — —
David Larsson